Till toppen
De 3 stegen är Välj tabell, Välj variabler och Visa tabell. Du är nu på steget Välj variabel

FN:s indikatorer för hållbar utveckling 1990-2025

Välj variabler

Statistikcentralen
Nej
2026-01-07
1.1.1 --- Andel av befolkningen under den internationella fattigdomsgränsen, %:
%
1.2.1.a --- Andel av befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen, %; Män, 0-17 år:
%
1.2.1.b --- Andel av befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen, %; Kvinnor, 0-17 år:
%
1.2.1.c --- Andel av befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen, %; Män 18-24 år:
%
1.2.1.d --- Andel av befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen, %; Kvinnor 18-24 år:
%
1.2.1.e --- Andel av befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen, %; Män, 25-34 år:
%
1.2.1.f --- Andel av befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen, %; Kvinnor, 25-34 år:
%
1.2.1.g --- Andel av befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen, %; Män, 35-49 år:
%
1.2.1.h --- Andel av befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen, %; Kvinnor, 35-49 år:
%
1.2.1.i --- Andel av befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen, %; Män, 50-64 år:
%
1.2.1.j --- Andel av befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen, %; Kvinnor, 50-64 år:
%
1.2.1.k --- Andel av befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen, %; Män, 65-74 år:
%
1.2.1.l --- Andel av befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen, %; Kvinnor 65-74 år:
%
1.2.1.m --- Andel av befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen, %; Män, 75 + år:
%
1.2.1.n --- Andel av befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen, %; Kvinnor, 75 + år:
%
1.2.2 --- Andel av befolkningen som lever i fattigdom (nationell definition), %:
%
1.3.1 --- Andel av befolkningen som omfattas av socialt grundskydd, %:
%
1.4.1 --- Hushållsbefolkningen som har tillgång till basservice, %:
%
1.4.2 --- Andel av den vuxna befolkningen med säkra markrättigheter, %:
%
1.5.1.a --- Antalet döda till följd av katastrofer per 100 000 invånare:
per 100 000 invånare
1.5.1.b --- Antalet saknade till följd av katastrofer per 100 000 invånare:
per 100 000 invånare
1.5.1.c --- Antalet direkt drabbade till följd av katastrofer per 100 000 invånare:
per 100 000 invånare
1.5.2 --- Direkt ekonomisk förlust till följd av katastrofer i förhållande till BNP:
% av BNP
1.5.3 --- Antalet länder som antar och genomför nationella strategier för katastrofriskreducering:
antal
1.5.4 --- Andelen lokala myndigheter som antar och genomför nationella strategier för katastrofriskreducering:
%
1.a.2 --- Utgifter som anslås till grundläggande tjänster (utbildning, hälsa och socialförsäkring), %:
%
2.1.2.a --- Förekomst av måttlig eller svår livsmedelsosäkerhet i befolkningen, %:
%
2.1.2.b --- Förekomst av svår livsmedelsosäkerhet i befolkningen, %:
%
2.2.1 --- Förekomst av tillväxthämning hos barn under 5 års ålder:
%
2.2.2 --- Förekomst av under- och övervikt hos barn under 5 års ålder:
%
2.2.4.a --- Förekomst av minimal kostvariation; barn i åldrarna 6 till 23,9 månader, %:
%
2.2.4. b --- Förekomst av minimal kostvariation; icke-gravida kvinnor i åldrarna 15 till 49 år, %:
%
2.3.2 --- Genomsnittlig årligt inkomst för småskalig primärproduktion, som köpkraftuttryckt i euro:
euro
2.4.1 --- Framsteg mot ett produktivt och hållbart jordbruk, aktuell statuspoäng (1-5):
statuspoäng
2.5.1.a --- Antalet växtgenetiska resurser för mat och jordbruk som säkras i genbanker:
antal
2.5.1.b --- Antalet djurgenetiska resurser för mat och jordbruk som säkras i genbanker:
antal
2.5.2 --- Andelen lokala och gränsöverskridande arter som klassas som hotade av utrotning:
%
2.a.2 --- Totala offentliga flöden till jordbrukssektorn, euro:
euro
3.1.2 --- Förlossningar som utförs av utbildad sjukvårdspersonal:
%
3.3.1 --- Antalet nya fall av HIV per 1 000 smittfria invånare:
per 1 000 smittfria invånare
3.3.2 --- Incidensen av tuberkulos per 100 000 invånare:
per 100 000 invånare
3.3.3 --- Incidensen av malaria per 1 000 invånare:
per 1 000 invånare
3.3.4 --- Incidensen av hepatit B per 100 000 invånare:
per 100 000 invånare
3.3.5 --- Antalet personer i behov av åtgärder mot försummade tropiska sjukdomar:
antal
3.5.1 --- Täckning av behandlingsinsatser för missbruksrelaterade sjukdomar:
%
3.5.2 --- Skadligt alkoholbruk som alkoholkonsumtion per år och invånare (15 år och äldre) i liter ren alkohol:
liter ren alkohol
3.7.1 --- Andelen kvinnor i fertil ålder som har sitt behov av familjeplanering tillfredsställt med moderna metoder:
%
3.7.2.a --- Antalet tonårsfödslar per 1 000 kvinnor: 10-14-åringar:
per 1 000 kvinnor
3.7.2.b --- Antalet tonårsfödslar per 1 000 kvinnor: 15-19-åringar:
per 1 000 kvinnor
3.8.1 --- Täckning av grundläggande hälso- och sjukvårdstjänster:
%
3.8.2.a --- Hälso- och sjukvårdsutgifternas andel av hushållets konsumtionsutgifter över 10%, andel av befolkningen:
%
3.8.2.b --- Hälso- och sjukvårdsutgifternas andel av hushållets konsumtionsutgifter över 25%, andel av befolkningen:
%
3.b.1 --- Täckningsgrad för vaccin i målbefolkningen, %:
%
3.b.2 --- Totalt offentligt utvecklingsbistånd till medicinsk forskning och grundläggande hälso- och sjukvård, euro:
euro
4.1.1.a --- Andelen barn och ungdomar som uppnår en beständ kunskapsnivå i läsning, %: årskurserna 2/3:
%
4.1.1.b --- Andelen barn och ungdomar som uppnår en beständ kunskapsnivå i läsning , %: i slutet av lågstadiet (årskurs 6):
%
4.1.1.c --- Andelen barn och ungdomar som uppnår en beständ kunskapsnivå i läsning , %: i slutet av högstadiet (årskurs 9):
%
4.1.1.d --- Andelen barn och ungdomar som uppnår en beständ kunskapsnivå i matematik , %: årskurserna 2/3:
%
4.1.1.e --- Andelen barn och ungdomar som uppnår en beständ kunskapsnivå i matematik , %: i slutet av lågstadiet (årskurs 6):
%
4.1.1.f --- Andelen barn och ungdomar som uppnår en beständ kunskapsnivå i matematik , %: i slutet av högstadiet (årskurs 9):
%
4.1.2.a --- Lägre grundnivå, genomströmning (alla):
%
4.1.2.b.a --- Högre grundnivå, genomströmning (alla):
%
4.1.2.b.b --- Högre grundnivå, genomströmning (män):
%
4.1.2.b.c --- Högre grundnivå, genomströmning (kvinnor):
%
4.1.2.c.a --- Andra stadiet, genomströmning (alla):
%
4.1.2.c.b --- Andra stadiet, genomströmning (män):
%
4.1.2.c.c --- Andra stadiet, genomströmning (kvinnor):
%
4.2.2.a --- Deltagande i organiserat lärande året före obligatorisk skolstart: Totalt:
%
4.2.2.b --- Deltagande i organiserat lärande året före obligatorisk skolstart: Män:
%
4.2.2.c --- Deltagande i organiserat lärande året före obligatorisk skolstart: Kvinnor:
%
4.3.1 --- Deltagande bland ungdomar och vuxna i utbildning och praktik som leder och inte leder till examen, %:
%
4.4.1.a --- Andelen ungdomar och vuxna med IKT-färdigheter, %: Kopiering och filöverföring, 16-24-åringar*:
%
4.4.1.b --- Andelen ungdomar och vuxna med IKT-färdigheter, %: Kopiering och filöverföring, 16-74-åringar*:
%
4.4.1.c --- Andelen ungdomar och vuxna med IKT-färdigheter, %: Kopiering och filöverföring, 16-89-åringar*:
%
4.4.1.d --- Andelen ungdomar och vuxna med IKT-färdigheter, %: Användning av basfunktioner, 16-24-åringar*:
%
4.4.1.e --- Andelen ungdomar och vuxna med IKT-färdigheter, %: Användning av basfunktioner, 16-74-åringar*:
%
4.4.1.f --- Andelen ungdomar och vuxna med IKT-färdigheter, %: Användning av basfunktioner, 16-89-åringar*:
%
4.4.1.g --- Andelen ungdomar och vuxna med IKT-färdigheter, %: Ibruktagande av program, 16-24-åringar*:
%
4.4.1.h --- Andelen ungdomar och vuxna med IKT-färdigheter, %: Ibruktagande av program, 16-74-åringar*:
%
4.4.1.i --- Andelen ungdomar och vuxna med IKT-färdigheter, %: Ibruktagande av program, 16-89-åringar*:
%
4.4.1.j --- Andelen ungdomar och vuxna med IKT-färdigheter, %: Skapande av presentationer, 16-24-åringar*:
%
4.4.1.k --- Andelen ungdomar och vuxna med IKT-färdigheter, %: Skapande av presentationer, 16-74-åringar*:
%
4.4.1.l --- Andelen ungdomar och vuxna med IKT-färdigheter, %: Skapande av presentationer, 16-89-åringar*:
%
4.4.1.m --- Andelen ungdomar och vuxna med IKT-färdigheter, %: Filöverföring, 16-24-åringar*:
%
4.4.1.n --- Andelen ungdomar och vuxna med IKT-färdigheter, %: Filöverföring, 16-74-åringar*:
%
4.4.1.o --- Andelen ungdomar och vuxna med IKT-färdigheter, %: Filöverföring, 16-89-åringar*:
%
4.4.1.p --- Andelen ungdomar och vuxna med IKT-färdigheter, %: Användning av programmeringsspråk, 16-24-åringar*:
%
4.4.1.q --- Andelen ungdomar och vuxna med IKT-färdigheter, %: Användning av programmeringsspråk, 16-74-åringar*:
%
4.4.1.r --- Andelen ungdomar och vuxna med IKT-färdigheter, %: Användning av programmeringsspråk, 16-89-åringar*:
%
4.4.1.s --- Andelen ungdomar och vuxna med IKT-färdigheter, %: Installering av nya apparater, 16-24-åringar*:
%
4.4.1.t --- Andelen ungdomar och vuxna med IKT-färdigheter, %: Installering av nya apparater, 16-74-åringar*:
%
4.4.1.u --- Andelen ungdomar och vuxna med IKT-färdigheter, %: Installering av nya apparater, 16-89-åringar*:
%
4.4.1.v --- Andelen ungdomar och vuxna med IKT-färdigheter, %: Användning av Copy-paste-funktion, 16-24-åringar*:
%
4.4.1.w --- Andelen ungdomar och vuxna med IKT-färdigheter, %: Användning av Copy-paste-funktion, 16-74-åringar*:
%
4.4.1.x --- Andelen ungdomar och vuxna med IKT-färdigheter, %: Användning av Copy-paste-funktion, 16-89-åringar*:
%
4.4.1.y --- Andelen ungdomar och vuxna med IKT-färdigheter, %: Sändning av e-postfiler, 16-24-åringar*:
%
4.4.1.z --- Andelen ungdomar och vuxna med IKT-färdigheter, %: Sändning av e-postfiler, 16-74-åringar*:
%
4.4.1.zz --- Andelen ungdomar och vuxna med IKT-färdigheter, %: Sändning av e-postfiler, 16-89-åringar*:
%
4.6.1.a --- Andel av befolkning som uppnår en bestämd kunskapsnivå i läsning, %:
%
4.6.1.b --- Andel av befolkning som uppnår en bestämd kunskapsnivå i räkning, %:
%
4.a.1.a --- Skolor med tillgång till: (a) el, %:
%
4.a.1.b --- Skolor med tillgång till, %: (b) internet för pedagogiska syften:
%
4.a.1.c --- Skolor med tillgång till, %: (c) datorer för pedagogiska syften:
%
4.a.1.d --- Skolor med tillgång till, %: (d) anpassad infrastruktur och material för elever med funktionsnedsättning:
%
4.a.1.e --- Skolor med tillgång till, %: (e) dricksvatten:
%
4.a.1.f --- Skolor med tillgång till, %: (f) separata sanitetsutrymmen för kvinnor och män:
%
4.a.1.g --- Skolor med tillgång till, %: (g) grundläggande handtvätt:
%
4.b.1 --- Volym av offentligt utvecklingsbistånd för stipendier, euro:
euro
4.c.1 --- Andelen lärare som uppfyller minimikrav, %:
%
5.2.1.a --- Kvinnor och flickor (+15 år) som har utsatts för våld av en intim partner, %: Totalt:
%
5.2.1.b --- Kvinnor och flickor (+15 år) som har utsatts för våld av en intim partner, %: 15-24:
%
5.2.1.c --- Kvinnor och flickor (+15 år) som har utsatts för våld av en intim partner, %: 25-34:
%
5.2.1.d --- Kvinnor och flickor (+15 år) som har utsatts för våld av en intim partner, %: 35-44:
%
5.2.1.e --- Kvinnor och flickor (+15 år) som har utsatts för våld av en intim partner, %: 45-54:
%
5.2.1.f --- Kvinnor och flickor (+15 år) som har utsatts för våld av en intim partner, %: 55-64:
%
5.2.1.g --- Kvinnor och flickor (+15 år) som har utsatts för våld av en intim partner, %: 65-74:
%
5.2.2.a --- Kvinnor och flickor som har utsatts för våld av någon annan person än en intim partner, %: Totalt:
%
5.2.2.b --- Kvinnor och flickor som har utsatts för våld av någon annan person än en intim partner, %: 15-24:
%
5.2.2.c --- Kvinnor och flickor som har utsatts för våld av någon annan person än en intim partner, %: 25-34:
%
5.2.2.d --- Kvinnor och flickor som har utsatts för våld av någon annan person än en intim partner, %: 35-44:
%
5.2.2.e --- Kvinnor och flickor som har utsatts för våld av någon annan person än en intim partner, %: 45-54:
%
5.2.2.f --- Kvinnor och flickor som har utsatts för våld av någon annan person än en intim partner, %: 55-64:
%
5.2.2.g --- Kvinnor och flickor som har utsatts för våld av någon annan person än en intim partner, %: 65-74:
%
5.3.1.a --- Kvinnor i åldrarna 20-24 år som har ingått äktenskap eller är i annat förhållande före 15 års ålder:
%
5.3.1.b --- Kvinnor i åldrarna 20-24 år som har ingått äktenskap eller är i annat förhållande före 18 års ålder:
%
5.3.2 --- Flickor och kvinnor (föderskor 17-50 år) som har varit utsatta för kvinnlig könsstympning, %:
%
5.4.1.a --- Tid som läggs på obetalt omsorgs- och hushållsarbete, %: Totalt:
%
5.4.1.b --- Tid som läggs på obetalt omsorgs- och hushållsarbete, %: Kvinna:
%
5.4.1.c --- Tid som läggs på obetalt omsorgs- och hushållsarbete, %: Man:
%
5.4.1.d --- Tid som läggs på obetalt omsorgs- och hushållsarbete, %: 10-14:
%
5.4.1.e --- Tid som läggs på obetalt omsorgs- och hushållsarbete, %: 15-25:
%
5.4.1.f --- Tid som läggs på obetalt omsorgs- och hushållsarbete, %: 25-44:
%
5.4.1.g --- Tid som läggs på obetalt omsorgs- och hushållsarbete, %: 45-54:
%
5.4.1.h --- Tid som läggs på obetalt omsorgs- och hushållsarbete, %: 55-64:
%
5.4.1.i --- Tid som läggs på obetalt omsorgs- och hushållsarbete: %: 65 +:
%
5.4.1.j --- Tid som läggs på obetalt omsorgs- och hushållsarbete, %: Urban 10+:
%
5.4.1.k --- Tid som läggs på obetalt omsorgs- och hushållsarbete, %: Landsbygd 10+:
%
5.5.1.a --- Andelen kvinnor i riksdag:
%
5.5.1.b --- Andelen kvinnor i lokalförvaltningen, %:
%
5.5.2 --- Andelen kvinnor i chefsposition, %:
%
5.6.1 --- Kvinnor (15-49 år) som fattar sina egna välgrundade beslut om sexuella relationer, preventivmedel samt sexuell och reproduktiv hälsovård, %:
%
5.a.1.a.a --- Jordbrukare som är ägare eller rättighetsinnehavare av jordbruksmark, %: Totalt:
%
5.a.1.a.b --- Jordbrukare som är ägare eller rättighetsinnehavare av jordbruksmark, %: Män:
%
5.a.1.a.c --- Jordbrukare som är ägare eller rättighetsinnehavare av jordbruksmark, %: Kvinnor:
%
5.a.1.b --- Andelen kvinnor bland ägare eller rättighetsinnehavare av jordbruksmark, %:
%
5.a.2 --- Andelen länder med ett rättsligt ramverk som garanterar kvinnors lika rätt till ägande och/eller kontroll av mark:
%
5.b.1.a --- Har i eget bruk en mobiltelefon med en pekskärm, %; Totalt:
%
5.b.1.b --- Har i eget bruk en mobiltelefon med en pekskärm, %; Män:
%
5.b.1.c --- Har i eget bruk en mobiltelefon med en pekskärm, %; Kvinnor:
%
5.c.1 --- System för att spåra och anslå offentliga medel till jämställdhet och kvinnors egenmakt, %:
%
6.1.1 --- Andel av befolkningen som använder säkert hanterat dricksvatten, %:
%
6.2.1 --- Andel av befolkningen som använder säkert hanterade sanitära tjänster, %:
%
6.3.1 --- Andelen av loppsvatten som hanteras på ett säkert sätt, %:
%
6.3.2 --- Andelen vattentäkter med god yt- och grundvattenstatus, %:
%
6.4.2.a --- Grad av vattenbrist: färskvattenuttag som andel av tillgängliga färskvattenresurser, %: Totalt:
%
6.4.2.b --- Grad av vattenbrist: färskvattenuttag som andel av tillgängliga färskvattenresurser, %: Grundvatten:
%
6.4.2.c --- Grad av vattenbrist: färskvattenuttag som andel av tillgängliga färskvattenresurser, %: Ytvatten:
%
6.4.2.d --- Grad av vattenbrist: färskvattenuttag som andel av tillgängliga färskvattenresurser, %: Kylvatten:
%
6.5.1 --- Grad av införlivande av en integrerad förvaltning av vattenresurser (0-100):
%
6.5.2 --- Andelen gränsöverskridande avrinningsområden med praktiska arrangemang för vattensamarbete:
%
6.a.1 --- Andelen offentligt utvecklingsbistånd som anslås till vatten- och sanitetssektorn, euro:
euro
6.b.1 --- Lokala administrativa enheter med politik och förfaranden för lokalsamhällets deltagande i vatten- och sanitetshanteringen:
%
7.1.1 --- Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet:
%
7.1.2 --- Andel av befolkningen som primärt förlitar sig på hållbara bränslen och ren teknik:
%
7.2.1 --- Förnybar energi i den totala slutliga energianvändningen:
%
7.a.1 --- Internationella finansiella flöden till utvecklingsländer till stöd för forskning och utveckling inom ren energi och förnybar energiproduktion, euro:
miljoner euro
8.1.1 --- Årlig tillväxt i real BNP per capita, %:
%
8.2.1 --- Årlig tillväxt i real BNP per sysselsatt, %:
%
8.3.1 --- Andel sysselsatta inom den informella sektorn utom jordbruk, %:
%
8.4.1.a --- Materialfotavtryck (RMC, miljoner ton):
miljoner ton
8.4.1.b --- Materialfotavtryck (RMC) per capita (ton):
ton
8.4.1.c --- Materialfotavtryck (RMC) per BNP (USD):
USD
8.4.2.a --- Inhemsk materialkonsumtion, miljoner ton:
miljoner ton
8.4.2.b --- Inhemsk materialkonsumtion per capita, ton:
ton
8.4.2.c --- Inhemsk materialkonsumtion per BNP, kg/euro:
kg/euro
8.5.1.a --- Genomsnittlig timlön för kvinnliga och manliga anställda: Totalt:
euro
8.5.1.b --- Genomsnittlig timlön för kvinnliga och manliga anställda: Män:
euro
8.5.1.c --- Genomsnittlig timlön för kvinnliga och manliga anställda: Kvinnor:
euro
8.5.2.a --- Relativt arbetslöshetstal, %: Totalt:
%
8.5.2.b --- Relativt arbetslöshetstal, %: Män:
%
8.5.2.c --- Relativt arbetslöshetstal, %: Kvinnor:
%
8.5.2.d --- Relativt arbetslöshetstal, %: 15-24:
%
8.5.2.e --- Relativt arbetslöshetstal, %: 25-34:
%
8.5.2.f --- Relativt arbetslöshetstal, %: 35-44:
%
8.5.2.g --- Relativt arbetslöshetstal, %: 45-54:
%
8.5.2.h --- Relativt arbetslöshetstal, %: 55-64:
%
8.5.2.i --- Relativt arbetslöshetstal, %: Personer med funktionsnedsättning:
%
8.6.1 --- Ungdomar (15-24 år) som varken arbetar, studerar eller deltar i arbetspraktik, %:
%
8.7.1 --- Barn 5-17 år som är involverade i barnarbete, %:
%
8.8.1.a --- Dödliga arbetsskador (Döder per 100 000 löntagare):
Döder per 100 000 löntagare
8.8.1.b.a --- Icke-dödliga arbetsskador (Arbetsskador per 100 000 löntagare): Totalt:
Arbetsskador per 100 000 löntagare
8.8.1.b.b --- Icke-dödliga arbetsskador (Arbetsskador per 100 000 löntagare): Män:
Arbetsskador per 100 000 löntagare
8.8.1.b.c --- Icke-dödliga arbetsskador (Arbetsskador per 100 000 löntagare): Kvinnor:
Arbetsskador per 100 000 löntagare
8.9.1 --- Turismens direkta bidrag till BNP som andel av total BNP, %:
%
8.9.2 --- Sysselsatta inom turistnäringen:
personer
8.10.1.a --- Antalet affärsbanker per 100 000 vuxna:
per 100 000 vuxna
8.10.1.b --- Antalet bankomater per 100 000 vuxna:
per 100 000 vuxna
8.10.2 --- Vuxna med bankkonto eller mobilbankförbindelse (15 år och äldre), %:
%
8.a.1.a --- Åtaganden som handelsrelaterat stöd (Aid for Trade), euro:
euro
8.a.1.b --- Utbetalningar som handelsrelaterat utbetalningar (Aid for Trade), euro:
euro
8.b.1 --- Förekomst av en nationell strategi för ungdomssysselsättning:
antal
9.1.1 --- Andel av befolkningen på landsbygden som bor inom 2 km från en väg som är farbar året om, %:
%
9.1.2.a --- Inrikes vägtransport, godsvolym, 1 000 ton:
1 000 ton
9.1.2.b --- Inrikes vägtransport, godsvolym, miljoner tonkilometer:
miljoner tonkilometer
9.1.2.c --- Järnvägstransport (inrikes och internationell totalt), gods, 1 000 ton:
1 000 ton
9.1.2.d --- Järnvägstransport (inrikes och internationell totalt), gods, miljoner tonkilometer:
miljoner tonkilometer
9.1.2.e --- Järnvägstransport (inrikes och internationell totalt), 1 000 passagerare:
1 000 passagerare
9.1.2.f --- Flygtransport (inrikes och internationell totalt), godsvolym, 1 000 ton:
1 000 ton
9.1.2.g --- Flygtransport (inrikes och internationell totalt), 1 000 passagerare:
1 000 passagerare
9.2.1.a --- Tillverkningsindustrins förädlingsvärde som andel av BNP, %:
%
9.2.1.b --- Tillverkningsindustrins förädlingsvärde per capita, 1 000 euro:
1 000 euro
9.2.2 --- Sysselsatta inom tillverkningsindustrin som andel av den totala sysselsättningen, %:
%
9.3.1.a --- Andel småskaliga industriföretag av industrins totala förädlingsvärde (nationell klassificerin), %:
%
9.3.1.b --- Andel småskaliga industriföretag av industrins totala förädlingsvärde (internationell klassificering), %:
%
9.3.2 --- Småskaliga industriföretag med lån eller kreditram, %:
%
9.4.1 --- Koldioxidutsläpp per enhet förädlingsvärde, kt CO2/ miljoner euro:
kt CO2/ miljoner euro
9.5.1 --- Utgifter för forskning och utveckling som andel av BNP, %:
%
9.5.2 --- Forskare (motsvarande heltid) per miljoner invånare:
per miljoner invånare
9.a.1 --- Totalt offentligt utvecklingsbistånd till infrastruktur, euro:
euro
9.b.1 --- Förädlingsvärdet för medel- och högteknologiska företag av det totala förädlingsvärdet, %:
%
9.c.1.a --- Andel av befolkningen som har tillgång till mobiltelefonnät; %; 2G-teknik:
%
9.c.1.b --- Andel av befolkningen som har tillgång till mobiltelefonnät, %; 3G-teknik:
%
9.c.1.c --- Andel av befolkningen som har tillgång till mobiltelefonnät,%; 4G 100 Mbit/s -teknik:
%
9.c.1.d --- Andel av befolkningen som har tillgång till mobiltelefonnät,%; 5G 100 Mbit/s -teknik:
%
10.1.1.a --- Årlig förändring, %, i medelinkomst bland de 40 procent av befolkningen som har lägst inkomst:
%
10.1.1.b --- Årlig förändring, %, i medelinkomst bland hela befolkningen:
%
10.1.1.c --- Tillväxttakt för genomsnittlig motsvarande disponibel inkomst (per capita) bland de 40 procent av befolkningen som har lägst inkomst (2015 = 100):
2015 = 100
10.1.1.d --- Tillväxttakt för genomsnittlig motsvarande disponibel inkomst (per capita) bland hela befolkningen (2015 = 100):
2015 = 100
10.1.1.e --- Inkomstandel för de 40 procent av befolkningen som har lägst inkomst, %:
%
10.2.1.a --- Andelen personer med funktionsbegränsning som lever i relativ ekonomisk utsatthet, %: Män, 16-24 år:
%
10.2.1.b --- Andelen personer med funktionsbegränsning som lever i relativ ekonomisk utsatthet, %: Kvinnor, 16-24 år:
%
10.2.1.c --- Andelen personer med funktionsbegränsning som lever i relativ ekonomisk utsatthet, %: Män, 25-34 år:
%
10.2.1.d --- Andelen personer med funktionsbegränsning som lever i relativ ekonomisk utsatthet, %: Kvinnor 25-34 år:
%
10.2.1.e --- Andelen personer med funktionsbegränsning som lever i relativ ekonomisk utsatthet, %: Män, 35-44 år:
%
10.2.1.f --- Andelen personer med funktionsbegränsning som lever i relativ ekonomisk utsatthet, %: Kvinnor 35-44 år:
%
10.2.1.g --- Andelen personer med funktionsbegränsning som lever i relativ ekonomisk utsatthet, %: Män 45-54 år:
%
10.2.1.h --- Andelen personer med funktionsbegränsning som lever i relativ ekonomisk utsatthet, %: Kvinnor, 45-54 år:
%
10.2.1.i --- Andelen personer med funktionsbegränsning som lever i relativ ekonomisk utsatthet, %: Män, 55-64 år:
%
10.2.1.j --- Andelen personer med funktionsbegränsning som lever i relativ ekonomisk utsatthet, %: Kvinnor, 55-64 år:
%
10.2.1.k --- Andelen personer med funktionsbegränsning som lever i relativ ekonomisk utsatthet, %: Män, 16-64 år:
%
10.2.1.l --- Andelen personer med funktionsbegränsning som lever i relativ ekonomisk utsatthet, %: Kvinnor, 16-64 år:
%
10.2.1.m --- Andelen personer med funktionsbegränsning som lever i relativ ekonomisk utsatthet, %: Män, 16+ år:
%
10.2.1.n --- Andelen personer med funktionsbegränsning som lever i relativ ekonomisk utsatthet, %: Kvinnor, 16+ år:
%
10.2.1.o --- Andelen personer med funktionsbegränsning som lever i relativ ekonomisk utsatthet, %: Män, 64+ år:
%
10.2.1.p --- Andelen personer med funktionsbegränsning som lever i relativ ekonomisk utsatthet, %: Kvinnor, 64+ år:
%
10.3.1 --- Andel av befolkningen som uppger sig ha upplevt diskriminering eller kränkande behandling:
%
10.4.1 --- Andel av BNP som går till löner och sociala avgifter, %:
% av BNP
10.6.1 --- Utvecklingsländernas andel av medlemmar och rösträtt i internationella organisationer, %:
%
10.7.1 --- Rekryteringskostnader som betalats av arbetstagaren som andel av intjänad årlig inkomst (i mottagarlandet):
%
10.a.1 --- Andel av tariffer som används på import från de minst utvecklade länderna och utvecklingsländer med nolltariff, %:
%
10.b.1.a --- Finlands officiella utvecklingsbistånd (ODA); Miljon US dollar:
Miljon US dollar
10.b.1.b --- Finlands officiella utvecklingsbistånd (ODA) till utvecklingsländer; Miljon US dollar:
Miljon US dollar
10.b.1.c --- Finlands officiella utvecklingsbistånd (ODA) till multilaterala mottagare; Miljon US dollar:
Miljon US dollar
10.c.1 --- Remitteringskostnader som andel av det remitterade beloppet, %:
%
11.1.1 --- Andel av den urbana befolkningen som lever i slumområden eller informella och/eller bristfälliga bostäder, %:
%
11.2.1.a --- Andel av befolkningen som har tillgång till kollektivtrafik: Totalt, %:
%
11.2.1.b.a --- Andel av befolkningen som har tillgång till kollektivtrafik: Helsingfors, Totalt, %:
%
11.2.1.b.b --- Andel av befolkningen som har tillgång till kollektivtrafik: Helsingfors, Män, %:
%
11.2.1.b.c --- Andel av befolkningen som har tillgång till kollektivtrafik: Helsingfors, Kvinnor, %:
%
11.2.1.b.d --- Andel av befolkningen som har tillgång till kollektivtrafik: Helsingfors, 0-6 år, %:
%
11.2.1.b.e --- Andel av befolkningen som har tillgång till kollektivtrafik: Helsingfors, 7-14 år, %:
%
11.2.1.b.f --- Andel av befolkningen som har tillgång till kollektivtrafik: Helsingfors, 15-17 år, %:
%
11.2.1.b.g --- Andel av befolkningen som har tillgång till kollektivtrafik: Helsingfors, 18-29 år, %:
%
11.2.1.b.h --- Andel av befolkningen som har tillgång till kollektivtrafik: Helsingfors, 30-49 år, %:
%
11.2.1.b.i --- Andel av befolkningen som har tillgång till kollektivtrafik: Helsingfors, 50-64 år, %:
%
11.2.1.b.j --- Andel av befolkningen som har tillgång till kollektivtrafik: Helsingfors, 65-74 år, %:
%
11.2.1.b.k --- Andel av befolkningen som har tillgång till kollektivtrafik: Helsingfors, 75+ år, %:
%
11.3.2 --- Andel städer som har en struktur för civilsamhällets medbestämmande i stadsplanering och -förvaltning, %:
%
11.4.1.a.a --- Samlade utgifter per capita som går till att skydda, vårda och bevara kultur- och naturarv, euro:
euro
11.4.1.a.b --- Samlade utgifter per capita som går till att skydda, vårda och bevara kultur- och naturarv, offentlig finansiering, euro:
euro
11.4.1.a.c --- Samlade utgifter per capita som går till att skydda, vårda och bevara kultur- och naturarv, privat finansiering, euro:
euro
11.4.1.b --- Samlade utgifter per capita som går till att skydda, vårda och bevara kulturarv, euro:
euro
11.4.1.c --- Samlade utgifter per capita som går till att skydda, vårda och bevara naturarv, euro:
euro
11.5.1.a --- Antalet döda till följd av katastrofer per 100 000 invånare:
per 100 000 invånare
11.5.1.b --- Antalet saknade personer till följd av katastrofer per 100 000 invånare:
per 100 000 invånare
11.5.1.c --- Antalet direkt drabbade till följd av katastrofer per 100 000 invånare:
per 100 000 invånare
11.5.3.a --- Skador på kritisk infrastruktur orsakad av naturkatastrofer, euro:
euro
11.6.1 --- Andel fast avfall som regelbundet samlas in och slutdeponeras på rätt sätt fördelat på stad, %:
%
11.7.1 --- Andelen offentliga platser med tillgänglighet för alla i genomsnitt i städer, %:
%
11.7.2.a --- Andelen personer som utsatts för fysiska trakasserier, skolelever, klasser 8 och 9, %:
%
11.7.2.b --- Andelen personer som utsatts för sexuella trakasserier, skolelever, klasser 8 och 9, %:
%
11.b.1 --- Antalet länder som antar och genomför nationella strategier för katastrofriskreducering:
antal
11.b.2 --- Andelen lokala myndigheter som antar och genomför nationella strategier för katastrofriskreducering:
%
11.c.1 Totalt officiellt utvecklingsbistånd och andra officiella flöden till stöd för urban infrastruktur eller urbana infrastrukturprojekt, miljon euro:
miljoner euro
12.1.1 --- Antalet länder som har nationella planer och strategier för hållbar konsumtion och produktion:
antal
12.2.1.a --- Materialfotavtryck (RMC, miljoner ton):
miljoner ton
12.2.1.b --- Materialfotavtryck (RMC) per capita (ton):
ton
12.2.1.c --- Materialfotavtryck (RMC) per BNP (USD):
USD
12.2.2.a --- Inhemsk materialkonsumtion, miljoner ton:
miljoner ton
12.2.2.b --- Inhemsk materialkonsumtion per capita, ton:
ton
12.2.2.c --- Inhemsk materialkonsumtion per BNP, kg/euro:
kg/euro
12.3.1.a --- Matsvinnsindex, %:
%
12.3.1.b --- Matavfallsindex, %:
%
12.4.1 --- Antalet deltagare i multilaterala miljööverenskommelser om farligt avfall och andra kemikalier:
antal
12.4.2.a --- Genererat farligt avfall per capita (kg):
kg
12.4.2.b.a --- Behandlat farligt avfall; Total (1 000 ton):
1 000 ton
12.4.2.b.b --- Behandlat farligt avfall; Soptipp och övrigt (1 000 ton):
1 000 ton
12.4.2.b.c --- Behandlat farligt avfall; Förbränning (1 000 ton):
1 000 ton
12.4.2.b.d --- Behandlat farligt avfall; Återvinning som energi (1 000 ton):
1 000 ton
12.4.2.b.e --- Behandlat farligt avfall; Återvinning som materiell (1 000 ton):
1 000 ton
12.5.1.a --- Nationell återvinningsgrad: Kommunalt avfall (%):
%
12.5.1.b --- Nationell återvinningsgrad: Kommunalt avfall (ton återvunnet material):
ton återvunnet material
12.6.1 --- Antalet företag som publicerar hållbarhetsrapporter:
antal
12.7.1 --- Antalet länder som tillämpar politik och handlingsplaner för en hållbar offentlig upphandling:
antal
12.a.1 --- Stöd till utvecklingsländerna för utveckling av teknologi för hållbar konsumtion och produktion, euro:
euro
12.c.1 --- Belopp av fossila bränslesubventioner per enhet av BNP:
%
13.1.1.a --- Antalet döda till följd av katastrofer per 100 000 invånare:
per 100 000 invånare
13.1.1.b --- Antalet saknade till följd av katastrofer per 100 000 invånare:
per 100 000 invånare
13.1.1.c --- Antalet direkt drabbade till följd av katastrofer per 100 000 invånare:
per 100 000 invånare
13.1.2 --- Antalet länder som antar och genomför nationella strategier för katastrofriskreducering:
antal
13.1.3 --- Andelen lokala myndigheter som antar och genomför lokala strategier för katastrofriskreducering, %:
%
13.2.2 --- Totala utsläpp av växthusgaser per år (tusen ton koldioxidekvivalenter):
Obs. Totala utsläpp exkl. LULUCF-sektorn
14.1.1.b --- Koncentrationen av kustnära plastskräp (bitar/1 000m2):
bitar/1 000m2
14.2.1 --- Andelen nationella exklusiva ekonomiska zoner som hanteras med hjälp av ekosystembaserade strategier, %:
%
14.3.1 --- Havets genomsnittliga surhetsgrad (pH):
pH
14.4.1 --- Andelen fiskbestånd inom en biologiskt hållbar nivå, %:
%
14.5.1 --- Täckning av skyddade kust- och havsområden områden i förhållande till marina områden, %:
%
14.7.1 --- Hållbart fiske som andel av BNP,%:
% av BNP
14.a.1 --- Andel av den totala forskningsbudgeten som anslås till forskning inom havsteknik, %:
%
14.b.1 --- Grad av införande av ett regulatoriskt ramverk som skyddar småskaliga fiskares tillträdesrätt, %:
%
15.1.1 --- Skogsmark som andel av total landareal, %:
%
15.1.2.a --- Andelen områden för biologisk mångfald på land och i sötvatten som är skyddade områden, fördelat på typ av ekosystem, %: IBA-områden:
%
15.1.2.b --- Andelen områden för biologisk mångfald på land och i sötvatten som är skyddade områden, fördelat på typ av ekosystem, %: AZE-områden:
%
15.3.1 --- Andelen mark som är förstörd i förhållande till den totala landarealen, %:
%
15.4.2.a --- Täckning av fjällvegetation (MGCI):
%
15.4.2.b --- Andelen mark som är förstörd i förhållande till den totala fjällarealen:
%
15.7.1 --- Handel med vilda djur och växter som bedrivs genom tjuvjakt eller illegal handel, %:
%
15.8.1 --- Andelen länder som har nationell lagstiftning och vidtar åtgärder för att förebygga och kontrollera spridningen av invasiva främmande arter, %:
%
15.c.1 --- Handel med vilda djur och växter som bedrivs genom tjuvjakt eller illegal handel, %:
%
16.1.1.a.a --- Antalet mordoffer per 100 000 invånare, totalt (Hälsovårdens uppgifter):
per 100 000 invånare
16.1.1.a.b --- Antalet mordoffer per 100 000 invånare, män (Hälsovårdens uppgifter):
per 100 000 invånare
16.1.1.a.c --- Antalet mordoffer per 100 000 invånare, kvinnor (Hälsovårdens uppgifter):
per 100 000 invånare
16.1.1.b.a --- Antalet mordoffer per 100 000 invånare, totalt (Rättssystemets uppgifter):
per 100 000 invånare
16.1.1.b.b --- Antalet mordoffer per 100 000 invånare, män (Rättssystemets uppgifter):
per 100 000 invånare
16.1.1.b.c --- Antalet mordoffer per 100 000 invånare, kvinnor (Rättssystemets uppgifter):
per 100 000 invånare
16.1.2 --- Konfliktrelaterade dödsfall per 100 000 invånare:
%
16.1.3.a --- Andel av befolkningen som utsatts för fysiskt, psykologiskt eller sexuellt våld, %: Totalt:
%
16.1.3.b --- Andel av befolkningen som utsatts för fysiskt, psykologiskt eller sexuellt våld, %: Män:
%
16.1.3.c --- Andel av befolkningen som utsatts för fysiskt, psykologiskt eller sexuellt våld, %: Kvinnor:
%
16.1.4 --- Andel av befolkningen som känner sig trygga när de är ute i det egna bostadsområdet:
%
16.2.1.a.a --- Andelen 1-17-åringar som har blivit utsatta för fysisk misshandel av vårdnadshavare den senaste åren, grundskolan (årskurs 4 och 5), %:
%
16.2.1.a.b --- Andelen 1-17-åringar som har blivit utsatta för fysisk misshandel av vårdnadshavare den senaste åren, grundskolan (årskurs 8 och 9), %:
%
16.2.1.a.c --- Andelen 1-17-åringar som har blivit utsatta för fysisk misshandel av vårdnadshavare den senaste åren, vid gymnasiet (årskurs 1 och 2), %:
%
16.2.1.a.d --- Andelen 1-17-åringar som har blivit utsatta för fysisk misshandel av vårdnadshavare den senaste åren, vid yrkesskolan, %:
%
16.2.1.b.a --- Andelen 1-17-åringar som har blivit utsatta för psykisk misshandel av vårdnadshavare den senaste åren, grundskolan (årskurs 4 och 5), %:
%
16.2.1.b.b --- Andelen 1-17-åringar som har blivit utsatta för psykisk misshandel av vårdnadshavare den senaste åren, grundskolan (årskurs 8 och 9), %:
%
16.2.1.b.c --- Andelen 1-17-åringar som har blivit utsatta för psykisk misshandel av vårdnadshavare den senaste åren, vid gymnasiet (årskurs 1 och 2), %:
%
16.2.1.b.d --- Andelen 1-17-åringar som har blivit utsatta för psykisk misshandel av vårdnadshavare den senaste åren, vid yrkesskolan, %:
%
16.2.2.a.a --- Totala antalet offer för människohandel per 100 000 invånare:
per 100 000 invånare
16.2.2.a.b --- Antal offer för människohandel tvingade till tvångsarbete per 100 000 invånare:
per 100 000 invånare
16.2.2.a.c --- Antal sexuellt utnyttjade offer för människohandel per 100 000 invånare:
per 100 000 invånare
16.2.2.a.d --- Antal offer för annan människohandel per 100 000 invånare:
per 100 000 invånare
16.2.3 --- Unga kvinnor och män i åldrarna 18-29 år som har utsatts för sexuellt våld före 18 års ålder, %:
%
16.3.1 --- Andel våldsoffer som har anmält brott till behörig myndighet av alla våldsoffer, %:
%
16.3.2 --- Häktade i väntan på dom som andel av den totala fängelsepopulationen, %:
%
16.4.1 --- Värde av olagliga finansiella in- och utflöden, euro:
euro
16.4.2.a --- Andelen beslagtagna, upphittade eller överlämnade vapen vars ursprung har spårats, %:
%
16.5.1 --- Andelen personer som har betalat eller fått en förfrågan om en muta från en offentlig företrädare, %:
%
16.5.2 --- Andelen företag som har betalat en muta till en offentlig företrädare eller som har fått en förfrågan om att muta en offentlig företrädare, %:
%
16.6.1 --- Faktiska offentliga utgifter som andel av den ursprungligen godkända statsbudgeten, %:
%
16.6.2 --- Andel av befolkningen som är nöjd med offentlig service:
%
16.7.1.a.a --- Antal tjänsteställningar i det nationella lagstiftande organet, antal:
antal
16.7.1.a.b --- Fördelning av tjänsteställningar i det nationella lagstiftande organet, män, %:
%
16.7.1.a.c --- Fördelning av tjänsteställningar i det nationella lagstiftande organet, kvinnor, %:
%
16.7.1.a.d --- Fördelning av tjänsteställningar i det nationella lagstiftande organet, 30-åringar och yngre, alla, %:
%
16.7.1.a.e --- Fördelning av tjänsteställningar i det nationella lagstiftande organet, 30-åringar och yngre, män, %:
%
16.7.1.a.f --- Fördelning av tjänsteställningar i det nationella lagstiftande organet, 30-åringar och yngre, kvinnor, %:
%
16.7.1.a.g --- Fördelning av tjänsteställningar i det nationella lagstiftande organet, 40-åringar och yngre, alla, %:
%
16.7.1.a.h --- Fördelning av tjänsteställningar i det nationella lagstiftande organet, 40-åringar och yngre, män, %:
%
16.7.1.a.i --- Fördelning av tjänsteställningar i det nationella lagstiftande organet, 40-åringar och yngre, kvinnor, %:
%
16.7.1.a.j --- Fördelning av tjänsteställningar i det nationella lagstiftande organet, 45-åringar och yngre, alla, %:
%
16.7.1.a.k --- Fördelning av tjänsteställningar i det nationella lagstiftande organet, 45-åringar och yngre, män, %:
%
16.7.1.a.l --- Fördelning av tjänsteställningar i det nationella lagstiftande organet, 45-åringar och yngre, kvinnor, %:
%
16.7.1.b.a --- Antal tjänsteställningar inom statsförvaltningen, % av befolkningen:
%
16.7.1.b.b --- Fördelning av tjänsteställningar inom statsförvaltningen, män, % av männen:
%
16.7.1.b.c --- Fördelning av tjänsteställningar inom statsförvaltningen, kvinnor, % av kvinnorna:
%
16.7.1.b.d --- Fördelning av tjänsteställningar inom statsförvaltningen, 20-24-åringar, alla, % av åldersklassen:
%
16.7.1.b.e --- Fördelning av tjänsteställningar inom statsförvaltningen, 20-24-åringar, män, % av männen i åldersklassen:
%
16.7.1.b.f --- Fördelning av tjänsteställningar inom statsförvaltningen, 20-24 åringar, kvinnor, % av kvinnorna i åldersklassen:
%
16.7.1.b.g --- Fördelning av tjänsteställningar inom statsförvaltningen, 25-34-åringar, alla, % av åldersklassen:
%
16.7.1.b.h --- Fördelning av tjänsteställningar inom statsförvaltningen, 25-34-åringar, män, % av männen i åldersklassen:
%
16.7.1.b.i --- Fördelning av tjänsteställningar inom statsförvaltningen, 25-34 åringar, kvinnor, % av kvinnorna i åldersklassen:
%
16.7.1.b.j --- Fördelning av tjänsteställningar inom statsförvaltningen, 35-44-åringar, alla, %:
%
16.7.1.b.k --- Fördelning av tjänsteställningar inom statsförvaltningen, 35-44-åringar, män, % av männen i åldersklassen:
%
16.7.1.b.l --- Fördelning av tjänsteställningar inom statsförvaltningen, 35-44 åringar, kvinnor, % av kvinnorna i åldersklassen:
%
16.7.1.b.m --- Fördelning av tjänsteställningar inom statsförvaltningen, 45-54-åringar, alla, %:
%
16.7.1.b.n --- Fördelning av tjänsteställningar inom statsförvaltningen, 45-54-åringar, män, % av männen i åldersklassen:
%
16.7.1.b.o --- Fördelning av tjänsteställningar inom statsförvaltningen, 45-54 åringar, kvinnor, % av kvinnorna i åldersklassen:
%
16.7.1.b.p --- Fördelning av tjänsteställningar inom statsförvaltningen, 55-64-åringar, alla, %:
%
16.7.1.b.q --- Fördelning av tjänsteställningar inom statsförvaltningen, 55-64-åringar, män, % av männen i åldersklassen:
%
16.7.1.b.r --- Fördelning av tjänsteställningar inom statsförvaltningen, 55-64 åringar, kvinnor, % av kvinnorna i åldersklassen:
%
16.7.1.b.s --- Fördelning av tjänsteställningar inom statsförvaltningen, 65-69-åringar, alla, %:
%
16.7.1.b.t --- Fördelning av tjänsteställningar inom statsförvaltningen, 65-69-åringar, män, % av männen i åldersklassen:
%
16.7.1.b.u --- Fördelning av tjänsteställningar inom statsförvaltningen, 65-69 åringar, kvinnor, % av kvinnorna i åldersklassen:
%
16.7.1.c.a --- Antal tjänsteställningar inom rättsväsendet, % av befolkningen:
%
16.7.1.c.b --- Fördelning av tjänsteställningar inom rättsväsendet, män, % av männen:
%
16.7.1.c.c --- Fördelning av tjänsteställningar inom rättsväsendet, kvinnor, % av kvinnorna:
%
16.7.1.c.d --- Fördelning av tjänsteställningar inom rättsväsendet, 20-24-åringar, alla, % av åldersklassen:
%
16.7.1.c.e --- Fördelning av tjänsteställningar inom rättsväsendet, 20-24-åringar, män, % av männen i åldersklassen:
%
16.7.1.c.f --- Fördelning av tjänsteställningar inom rättsväsendet, 20-24 åringar, kvinnor, % av kvinnorna i åldersklassen:
%
16.7.1.c.g --- Fördelning av tjänsteställningar inom rättsväsendet, 25-34-åringar, alla, %:
%
16.7.1.c.h --- Fördelning av tjänsteställningar inom rättsväsendet, 25-34-åringar, män, %:
%
16.7.1.c.i --- Fördelning av tjänsteställningar inom rättsväsendet, 25-34 åringar, kvinnor, %:
%
16.7.1.c.j --- Fördelning av tjänsteställningar inom rättsväsendet, 35-44-åringar, alla, % av åldersklassen:
%
16.7.1.c.k --- Fördelning av tjänsteställningar inom rättsväsendet, 35-44-åringar, män, % av männen i åldersklassen:
%
16.7.1.c.l --- Fördelning av tjänsteställningar inom rättsväsendet, 35-44 åringar, kvinnor, % av kvinnorna i åldersklassen:
%
16.7.1.c.m --- Fördelning av tjänsteställningar inom rättsväsendet, 45-54-åringar, alla, % av åldersklassen:
%
16.7.1.c.n --- Fördelning av tjänsteställningar inom rättsväsendet, 45-54-åringar, män, % av männen i åldersklassen:
%
16.7.1.c.o --- Fördelning av tjänsteställningar inom rättsväsendet, 45-54 åringar, kvinnor, % av kvinnorna i åldersklassen:
%
16.7.1.c.p --- Fördelning av tjänsteställningar inom rättsväsendet, 55-64-åringar, alla, % av åldersklassen:
%
16.7.1.c.q --- Fördelning av tjänsteställningar inom rättsväsendet, 55-64-åringar, män, % av männen i åldersklassen:
%
16.7.1.c.r --- Fördelning av tjänsteställningar inom rättsväsendet, 55-64 åringar, kvinnor, % av kvinnorna i åldersklassen:
%
16.7.1.c.s --- Fördelning av tjänsteställningar inom rättsväsendet, 65-69-åringar, alla, % av åldersklassen:
%
16.7.1.c.t --- Fördelning av tjänsteställningar inom rättsväsendet, 65-69-åringar, män, % av männen i åldersklassen:
%
16.7.1.c.u --- Fördelning av tjänsteställningar inom rättsväsendet, 64-69 åringar, kvinnor, % av kvinnorna i åldersklassen:
%
16.7.2 --- Andel av befolkningen som tycker att beslutsfattandet är inkluderande och lyhört, %:
%
16.8.1 --- Utvecklingsländernas andel medlemmar och rösträtt i internationella organisationer, %:
%
16.9.1 --- Andelen barn under 5 år vars födsel har registrerats av en myndighet, %:
%
16.10.1 --- Antalet fall av mord, kidnappningar, försvinnanden, frihetsberövanden samt tortyr av journalister, fackligt engagerade och personer som arbetar med mänskliga rättigheter:
antal
16.10.2 --- Antalet länder vars grundlagar garanterar allmänheten tillgång till information:
antal
16.a.1 --- Förekomst av oberoende institutioner som ansvarar för mänskliga rättigheter i enlighet med Parisprinciperna:
antal
16.b.1 --- Andel av befolkningen som uppger sig upplevt diskriminering eller trakasserier, %:
%
17.1.1 --- Sammanlagda statliga inkomster i förhållande till BNP, %:
% av BNP
17.1.2 --- Andel av statens budget som finansieras med inhemska skatteinkomster, %:
%
17.2.1.a --- Offentligt utvecklingsbistånd netto som andel av Finlandsbruttonationalinkomst, %; Totalt:
% av BNP
17.2.1.b --- Offentligt utvecklingsbistånd netto som andel av Finlands bruttonationalinkomst, %; Till de minst utvecklade länderna:
% av BNP
17.2.1.c --- Offentligt utvecklingsbistånd netto till små ö-stater som andel av Finlands bruttonationalinkomst, %:
% av BNP
17.3.2.a --- Volym av remitteringar som andel av BNP, %: Kredit:
% av BNP
17.3.2.b --- Volym av remitteringar som andel av BNP, %: Debet:
% av BNP
17.4.1 --- Skuldbetalningar som andel av exporten av varor och tjänster, %:
%
17.5.1 --- Antalet länder som antar och genomför investeringsvänliga regleringar för utvecklingsländer, inkl. de minst utvecklade länderna:
antal
17.6.1.a --- Fasta bredbandsabonnemang per 100 invånare: Alla uppkopplingar:
per 100 invånare
17.6.1.b --- Fasta bredbandsabonnemang per 100 invånare: Mindre än 10 MBPS:
per 100 invånare
17.6.1.c --- Fasta bredbandsabonnemang per 100 invånare: 10 MBPS eller högre:
per 100 invånare
17.7.1 --- Totalt anslaget bistånd till utvecklingsländer för att främja utveckling av miljövänlig teknik, euro:
euro
17.8.1.a --- Andel som använder internet, %: åldrarna 16-74 år:
%
17.8.1.b --- Andel som använder internet, %: åldrarna 16-89 år:
%
17.9.1 --- Värde av ekonomiskt och tekniskt stöd till utvecklingsländerna, euro:
euro
17.11.1 --- Utvecklingsländernas och de minst utvecklade ländernas andel av den globala exporten, %:
%
17.18.1 --- Statistiska kapacitets effektivitetsindex:
index
17.18.2 --- Länder som har en nationell statistiklagstiftning som uppfyller kraven i FN:s fundamentala principer för officiell statistik, antal:
antal
17.19.1 --- Resurser som ställs till förfogande för att stödja uppbyggnad av statistisk kapacitet i utvecklingsländerna, euro:
euro
2019-02-11
Ja
Statistikcentralen
sdg
PxWebSkipToSelectionLinkScreenReader
Obligatoriskt
Sökfält för att markera värden i listan. Exempel på värden du kan söka: 1.1.1 --- Andel av befolkningen under den internationella fattigdomsgränsen, % , 1.2.1.a --- Andel av befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen, %; Män, 0-17 år , 1.2.1.b --- Andel av befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen, %; Kvinnor, 0-17 år ,

Valda 1 Totalt 569

Obligatoriskt
Sökfält för att markera värden i listan. Exempel på värden du kan söka: 1990 , 1991 , 1992 ,

Valda 1 Totalt 36

Antal valda celler är:
(maximalt tillåtna antal är 300 000)

Presentation på skärmen är begränsad till 1 000 rader och 30 kolumner

Antal valda celler överstiger tillåtna 300 000
. = uppgift saknas

Indikator

1.1.1 --- Andel av befolkningen under den internationella fattigdomsgränsen, %

Suomen indikaattori kuvaa suhteellisen pienituloisuusrajan alapuolella elävien henkilöiden osuutta kyseisestä väestöryhmästä (ns. köyhyysriskissä elävät henkilöt). Pienituloisia ovat henkilöt, joiden kotitalouden käytettävissä olevat rahatulot kulutusyksikköä kohden ovat alle 60 prosenttia kansallisesta mediaanitulosta

1.2.1.a --- Andel av befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen, %; Män, 0-17 år

Suomen indikaattori kuvaa suhteellisen pienituloisuusrajan alapuolella elävien henkilöiden osuutta kyseisestä väestöryhmästä (ns. köyhyysriskissä elävät henkilöt). Pienituloisia ovat henkilöt, joiden kotitalouden käytettävissä olevat rahatulot kulutusyksikköä kohden ovat alle 60 prosenttia kansallisesta mediaanitulosta

1.2.1.b --- Andel av befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen, %; Kvinnor, 0-17 år

Suomen indikaattori kuvaa suhteellisen pienituloisuusrajan alapuolella elävien henkilöiden osuutta kyseisestä väestöryhmästä (ns. köyhyysriskissä elävät henkilöt). Pienituloisia ovat henkilöt, joiden kotitalouden käytettävissä olevat rahatulot kulutusyksikköä kohden ovat alle 60 prosenttia kansallisesta mediaanitulosta

1.2.1.c --- Andel av befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen, %; Män 18-24 år

Suomen indikaattori kuvaa suhteellisen pienituloisuusrajan alapuolella elävien henkilöiden osuutta kyseisestä väestöryhmästä (ns. köyhyysriskissä elävät henkilöt). Pienituloisia ovat henkilöt, joiden kotitalouden käytettävissä olevat rahatulot kulutusyksikköä kohden ovat alle 60 prosenttia kansallisesta mediaanitulosta

1.2.1.d --- Andel av befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen, %; Kvinnor 18-24 år

Suomen indikaattori kuvaa suhteellisen pienituloisuusrajan alapuolella elävien henkilöiden osuutta kyseisestä väestöryhmästä (ns. köyhyysriskissä elävät henkilöt). Pienituloisia ovat henkilöt, joiden kotitalouden käytettävissä olevat rahatulot kulutusyksikköä kohden ovat alle 60 prosenttia kansallisesta mediaanitulosta

1.2.1.e --- Andel av befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen, %; Män, 25-34 år

Suomen indikaattori kuvaa suhteellisen pienituloisuusrajan alapuolella elävien henkilöiden osuutta kyseisestä väestöryhmästä (ns. köyhyysriskissä elävät henkilöt). Pienituloisia ovat henkilöt, joiden kotitalouden käytettävissä olevat rahatulot kulutusyksikköä kohden ovat alle 60 prosenttia kansallisesta mediaanitulosta

1.2.1.f --- Andel av befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen, %; Kvinnor, 25-34 år

Suomen indikaattori kuvaa suhteellisen pienituloisuusrajan alapuolella elävien henkilöiden osuutta kyseisestä väestöryhmästä (ns. köyhyysriskissä elävät henkilöt). Pienituloisia ovat henkilöt, joiden kotitalouden käytettävissä olevat rahatulot kulutusyksikköä kohden ovat alle 60 prosenttia kansallisesta mediaanitulosta

1.2.1.g --- Andel av befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen, %; Män, 35-49 år

Suomen indikaattori kuvaa suhteellisen pienituloisuusrajan alapuolella elävien henkilöiden osuutta kyseisestä väestöryhmästä (ns. köyhyysriskissä elävät henkilöt). Pienituloisia ovat henkilöt, joiden kotitalouden käytettävissä olevat rahatulot kulutusyksikköä kohden ovat alle 60 prosenttia kansallisesta mediaanitulosta

1.2.1.h --- Andel av befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen, %; Kvinnor, 35-49 år

Suomen indikaattori kuvaa suhteellisen pienituloisuusrajan alapuolella elävien henkilöiden osuutta kyseisestä väestöryhmästä (ns. köyhyysriskissä elävät henkilöt). Pienituloisia ovat henkilöt, joiden kotitalouden käytettävissä olevat rahatulot kulutusyksikköä kohden ovat alle 60 prosenttia kansallisesta mediaanitulosta

1.2.1.i --- Andel av befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen, %; Män, 50-64 år

Suomen indikaattori kuvaa suhteellisen pienituloisuusrajan alapuolella elävien henkilöiden osuutta kyseisestä väestöryhmästä (ns. köyhyysriskissä elävät henkilöt). Pienituloisia ovat henkilöt, joiden kotitalouden käytettävissä olevat rahatulot kulutusyksikköä kohden ovat alle 60 prosenttia kansallisesta mediaanitulosta

1.2.1.j --- Andel av befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen, %; Kvinnor, 50-64 år

Suomen indikaattori kuvaa suhteellisen pienituloisuusrajan alapuolella elävien henkilöiden osuutta kyseisestä väestöryhmästä (ns. köyhyysriskissä elävät henkilöt). Pienituloisia ovat henkilöt, joiden kotitalouden käytettävissä olevat rahatulot kulutusyksikköä kohden ovat alle 60 prosenttia kansallisesta mediaanitulosta

1.2.1.k --- Andel av befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen, %; Män, 65-74 år

Suomen indikaattori kuvaa suhteellisen pienituloisuusrajan alapuolella elävien henkilöiden osuutta kyseisestä väestöryhmästä (ns. köyhyysriskissä elävät henkilöt). Pienituloisia ovat henkilöt, joiden kotitalouden käytettävissä olevat rahatulot kulutusyksikköä kohden ovat alle 60 prosenttia kansallisesta mediaanitulosta

1.2.1.l --- Andel av befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen, %; Kvinnor 65-74 år

Suomen indikaattori kuvaa suhteellisen pienituloisuusrajan alapuolella elävien henkilöiden osuutta kyseisestä väestöryhmästä (ns. köyhyysriskissä elävät henkilöt). Pienituloisia ovat henkilöt, joiden kotitalouden käytettävissä olevat rahatulot kulutusyksikköä kohden ovat alle 60 prosenttia kansallisesta mediaanitulosta

1.2.1.m --- Andel av befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen, %; Män, 75 + år

Suomen indikaattori kuvaa suhteellisen pienituloisuusrajan alapuolella elävien henkilöiden osuutta kyseisestä väestöryhmästä (ns. köyhyysriskissä elävät henkilöt). Pienituloisia ovat henkilöt, joiden kotitalouden käytettävissä olevat rahatulot kulutusyksikköä kohden ovat alle 60 prosenttia kansallisesta mediaanitulosta

1.2.1.n --- Andel av befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen, %; Kvinnor, 75 + år

Suomen indikaattori kuvaa suhteellisen pienituloisuusrajan alapuolella elävien henkilöiden osuutta kyseisestä väestöryhmästä (ns. köyhyysriskissä elävät henkilöt). Pienituloisia ovat henkilöt, joiden kotitalouden käytettävissä olevat rahatulot kulutusyksikköä kohden ovat alle 60 prosenttia kansallisesta mediaanitulosta

1.2.2 --- Andel av befolkningen som lever i fattigdom (nationell definition), %

Suomen indikaattori kuvaa suhteellisen pienituloisuusrajan alapuolella elävien henkilöiden osuutta kyseisestä väestöryhmästä (ns. köyhyysriskissä elävät henkilöt). Pienituloisia ovat henkilöt, joiden kotitalouden käytettävissä olevat rahatulot kulutusyksikköä kohden ovat alle 60 prosenttia kansallisesta mediaanitulosta

1.3.1 --- Andel av befolkningen som omfattas av socialt grundskydd, %

Osuus väestöstä, joita koskee sosiaaliturva/pohjaturva, sukupuolen mukaan, lapset eriteltyinä, työttömät, vanhukset, vammaiset, raskaana olevat naiset, vastasyntyneet, työtapaturmien uhrit, köyhät ja haavoittuvassa asemassa olevat

1.4.2 --- Andel av den vuxna befolkningen med säkra markrättigheter, %

Aikuisväestön osuus, jolla on varma hallintaoikeus maahan laillisesti tunnustettuine asiakirjoineen ja jotka pitävät oikeuksiaan maahan turvattuina sukupuolen ja hallintaoikeuden mukaan

1.5.2 --- Direkt ekonomisk förlust till följd av katastrofer i förhållande till BNP

Suorat katastrofeihin aiheuttamat taloudelliset menetykset suhteessa maailmanlaajuiseen bruttokansantuotteeseen

1.5.3 --- Antalet länder som antar och genomför nationella strategier för katastrofriskreducering

Niiden maiden lukumäärä, jotka ovat hyväksyneet ja toimeenpanevat kansallisia katastrofiriskiä vähentäviä strategioita katastrofiriskien vähentämistä koskevan Sendain toimintaohjelman 2015-2030 mukaisesti

1.5.4 --- Andelen lokala myndigheter som antar och genomför nationella strategier för katastrofriskreducering

Niiden paikallishallintojen osuus, jotka ovat hyväksyneet ja toimeenpanevat kansallisten katastrofiriskiä vähentävien strategioiden mukaisia paikallisia katastrofiriskiä vähentäviä strategioita

1.a.2 --- Utgifter som anslås till grundläggande tjänster (utbildning, hälsa och socialförsäkring), %

Julkisten menojen osuus, jotka kohdistuvat välttämättömiin palveluihin (koulutus, terveys ja sosiaaliturva), %

2.1.2.a --- Förekomst av måttlig eller svår livsmedelsosäkerhet i befolkningen, %

Kohtalaisen tai vakavan ravinnon epävarmuuden esiintyvyys väestön keskuudessa, perustana Food Insecurity Experience Scale (FIES)

2.2.1 --- Förekomst av tillväxthämning hos barn under 5 års ålder

Kitukasvuisuuden esiintyminen (pituus iän mukaan < 2 mediaanin keskihajonnasta WHO:n (World Health Organization) kasvukäyrien (Child Growth Standard) mukaisesti) alle 5-vuotiailla

2.2.2 --- Förekomst av under- och övervikt hos barn under 5 års ålder

Aliravitsemuksen esiintyminen (paino pituuden mukaan >+2 tai <-2 mediaanin keskihajonnasta WHO:n kasvukäyrien (Child Growth Standard) mukaisesti) alle 5-vuotiailla, tyypeittäin (ali- ja ylipaino)

2.3.1 --- Produktionsvolym per arbetsenhet fördelat inom jordbruk, boskapsskötsel och skogsbruk (värde av en köpkraftuttryckt arbetsdag)

Tuotannon määrä työpanosyksikköä kohden maatilan/laiduntilan/metsätalousyrityksen kokoluokan mukaan

2.5.1.a --- Antalet växtgenetiska resurser för mat och jordbruk som säkras i genbanker

Ruuaksi ja maatalouteen tarkoitettujen kasvien ja eläinten geenivarojen lukumäärä varastoituna keskipitkän tai pitkän aikavälin säilytyssuojiin

2.5.1.b --- Antalet djurgenetiska resurser för mat och jordbruk som säkras i genbanker

Ruuaksi ja maatalouteen tarkoitettujen kasvien ja eläinten geenivarojen lukumäärä varastoituna keskipitkän tai pitkän aikavälin säilytyssuojiin

3.1.1 --- Mödradödlighet

Lapsivuodekuolemat 100 000 elävää synnytystä kohti. Äitiyskuolemien lukumäärä jaettuna 100 000 elävänä syntynyttä lasta kohden

3.2.1 --- Dödlighet för barn under fem år

Antalet dödsfall bland barn under 5 år, per 1 000 barn under 5 år.

3.2.2 --- Spädbarnsdödlighet

Levande födda och personer som dött högst 28 dygn gamla per 1000 levande födda.

3.3.1 --- Antalet nya fall av HIV per 1 000 smittfria invånare

Uusien HIV-tartuntojen lukumäärä 1 000 tartuntaa saamatonta kohden, sukupuolen, iän ja avainryhmien mukaan / Lähde: Tartuntatautirekisteri

3.3.2 --- Incidensen av tuberkulos per 100 000 invånare

Fall av tuberkulos per 100 000 invånare: Indikatorn visar andelen fall av tuberkulos under året per 100 000 invånare efter kön. Befolkningsuppgifterna är från årets sista dag. THL har relaterat uppgifterna till befolkningen på basis av uppgifterna i statistikcentralens befolkningsstatistik.

3.3.3 --- Incidensen av malaria per 1 000 invånare

Tartuntatautirekisteri

3.3.4 --- Incidensen av hepatit B per 100 000 invånare

Tartuntatautirekisteri

3.3.5 --- Antalet personer i behov av åtgärder mot försummade tropiska sjukdomar

WHO (maakohtaisesti sovitettu tieto)

3.4.1 --- Dödlighet på grund av hjärtsjukdomar, cancer, diabetes eller kroniska sjukdomar i nedre luftvägarna

Todennäköisyys kuolla 30. ja 70. ikävuoden välillä sydän- ja verisuonitauteihin, syöpään, diabetekseen tai kroonisiin hengityselintauteihin. Ilmoitetaan 30 vuotiaan henkilön todennäköisyytenä kuolla näihin tauteihin ennen 70. syntymäpäiväänsä, oletuksena että nykyiset ikäryhmittäiset kuolleisuusluvut pysyvät ennallaan ja eikä henkilö kuole muihin kuolemansyihin. Indikaattori muodostetaan käyttäen eloonjäämistaulua. ICD-10:n koodit: I00-I99, COO-C97, E10-E14 ja J30-J98

3.4.2.a --- Dödlighet i självmord: Totalt

Itsemurhiin kuolleiden lukumäärä jaettuna väestön keskiluvulla, ilmoitetaan 100 000 asukasta kohti. ICD-10 koodit X60-X84, Y87.0

3.4.2.b --- Dödlighet i självmord: Män

ICD10: X60-X84, Y87.0

3.4.2.c --- Dödlighet i självmord: Kvinnor

ICD10: X60-X84, Y87.0

3.5.1 --- Täckning av behandlingsinsatser för missbruksrelaterade sjukdomar

Hoitotoimenpiteiden kattavuus (farmakologinen, psykologinen ja kuntouttava hoito ja jälkihoito) huumeiden haittavaikutusten vuoksi, %

3.5.2 --- Skadligt alkoholbruk som alkoholkonsumtion per år och invånare (15 år och äldre) i liter ren alkohol

Alkoholin haitallinen käyttö, määriteltynä kansallisesti alkoholin kulutuksena litroina puhdasta alkoholia henkilöä kohden (15 vuotta täyttäneet) kalenterivuoden aikana

3.6.1 --- Dödsfall genom trafikolyckor

Antal döda i vägtrafikolyckor per 100 000 invånare

3.8.1 --- Täckning av grundläggande hälso- och sjukvårdstjänster

Määriteltynä avaintoimenpiteiden keskimääräisenä kattavuutena, sisältäen lisääntymisterveyteen, äitiyshuoltoon, vastasyntyneen ja lasten terveyteen, tartuntatauteihin ja kansantauteihin liittyvät palvelut sekä palveluiden kapasiteetti ja palveluihin pääsy koko väestössä ja heikoimmassa asemassa olevilla

3.8.2.a --- Hälso- och sjukvårdsutgifternas andel av hushållets konsumtionsutgifter över 10%, andel av befolkningen

Suomen indikaattori kuvaa suhteellisesti suuret terveysmenot maksavien osuutta väestöstä (osuus kotitalouden kulutusmenoista yli 10 prosenttia tai yli 25 prosenttia

3.8.2.b --- Hälso- och sjukvårdsutgifternas andel av hushållets konsumtionsutgifter över 25%, andel av befolkningen

Suomen indikaattori kuvaa suhteellisesti suuret terveysmenot maksavien osuutta väestöstä (osuus kotitalouden kulutusmenoista yli 10 prosenttia tai yli 25 prosenttia

3.9.2 --- Dödsfall till följd av brist på rent vatten, sanitet och hygien

Epäpuhtaaseen veteen, puutteelliseen sanitaatioon ja hygieniaan liittyviin tauteihin kuolleiden lukumäärä jaettuna keskiväkiluvulla, ilmoitetaan 100 000 asukasta kohti. Sisältää osan seuraavista taudeista (kansainvälisen ICD-10:n koodit: A00, A01, A03, A04, A06-A09, B76-B77, B79, E40-E46. Mukaan lasketut sairaudet ovat (WASH) osuudet ripulista (ICD-10 koodit A00, A01, A03, A04, A06-A09), suolistomatoinfektiot (ICD-10 koodit B76-B77, B79) ja proteiinienergia-aliravitsemus (ICD-10 koodit E40-E46)

3.9.3.a --- Dödsfall till följd av oavsiktlig förgiftning: Totalt

Tapaturmaisiin myrkytyksiin kuolleiden lukumäärä jaettuna keskiväkiluvulla, ilmoitetaan 100 000 asukasta kohti. ICD-10:n koodit X40, X43-X44, X46-X49

3.9.3.b --- Dödsfall till följd av oavsiktlig förgiftning: Män

Tahattomista myrkytyksistä johtuva kuolleisuus. Kuolemat 100 000 asukasta kohden. Sisältää ICD-10 koodit X40, X43-X44, X46-X49

3.9.3.c --- Dödsfall till följd av oavsiktlig förgiftning: Kvinnor

Tahattomista myrkytyksistä johtuva kuolleisuus. Kuolemat 100 000 asukasta kohden. Sisältää ICD-10 koodit X40, X43-X44, X46-X49

3.a.1.a --- Åldersstandardiserad prevalens för daglig tobaksrökning (15-åringar och äldre): Totalt

15 vuotta täyttäneillä

3.a.1.b --- Åldersstandardiserad prevalens för daglig tobaksrökning (15-åringar och äldre): Kvinnor

15 vuotta täyttäneillä

3.a.1.c --- Åldersstandardiserad prevalens för daglig tobaksrökning (15-åringar och äldre): Män

15 vuotta täyttäneillä

3.b.1 --- Täckningsgrad för vaccin i målbefolkningen, %

Innehåller pertussis, tetanus, diphtheria, polio, rubella och measles (årligt genomsnitt).

4.1.1.a --- Andelen barn och ungdomar som uppnår en beständ kunskapsnivå i läsning, %: årskurserna 2/3

Indikaattori lasketaan määrittelemällä niiden lasten ja nuorten osuus, jotka saavuttavat tai ylittävät asetetun taitotason kyseisessä oppiaineessa kyseisessä vaiheessa opintoja

4.1.1.b --- Andelen barn och ungdomar som uppnår en beständ kunskapsnivå i läsning , %: i slutet av lågstadiet (årskurs 6)

Indikaattori lasketaan määrittelemällä niiden lasten ja nuorten osuus, jotka saavuttavat tai ylittävät asetetun taitotason kyseisessä oppiaineessa kyseisessä vaiheessa opintoja

4.1.1.c --- Andelen barn och ungdomar som uppnår en beständ kunskapsnivå i läsning , %: i slutet av högstadiet (årskurs 9)

Indikaattori lasketaan määrittelemällä niiden lasten ja nuorten osuus, jotka saavuttavat tai ylittävät asetetun taitotason kyseisessä oppiaineessa kyseisessä vaiheessa opintoja

4.1.1.d --- Andelen barn och ungdomar som uppnår en beständ kunskapsnivå i matematik , %: årskurserna 2/3

Indikaattori lasketaan määrittelemällä niiden lasten ja nuorten osuus, jotka saavuttavat tai ylittävät asetetun taitotason kyseisessä oppiaineessa kyseisessä vaiheessa opintoja

4.1.1.e --- Andelen barn och ungdomar som uppnår en beständ kunskapsnivå i matematik , %: i slutet av lågstadiet (årskurs 6)

Indikaattori lasketaan määrittelemällä niiden lasten ja nuorten osuus, jotka saavuttavat tai ylittävät asetetun taitotason kyseisessä oppiaineessa kyseisessä vaiheessa opintoja

4.1.1.f --- Andelen barn och ungdomar som uppnår en beständ kunskapsnivå i matematik , %: i slutet av högstadiet (årskurs 9)

Indikaattori lasketaan määrittelemällä niiden lasten ja nuorten osuus, jotka saavuttavat tai ylittävät asetetun taitotason kyseisessä oppiaineessa kyseisessä vaiheessa opintoja

4.2.2.a --- Deltagande i organiserat lärande året före obligatorisk skolstart: Totalt

Osallistumisaste koulutukseen (vuotta ennen oppivelvollisuutta), sukupuolittain määritellään yhteen tai useampaan koulutusohjelmaan osallistuvien lasten osuutena vastaavan ikäisestä väestöstä, mukaan lukien koulutusta ja hoitoa yhdistävät koulutusohjelmat

4.2.2.b --- Deltagande i organiserat lärande året före obligatorisk skolstart: Män

Osallistumisaste koulutukseen (vuotta ennen oppivelvollisuutta), sukupuolittain määritellään yhteen tai useampaan koulutusohjelmaan osallistuvien lasten osuutena vastaavan ikäisestä väestöstä, mukaan lukien koulutusta ja hoitoa yhdistävät koulutusohjelmat

4.2.2.c --- Deltagande i organiserat lärande året före obligatorisk skolstart: Kvinnor

Osallistumisaste koulutukseen (vuotta ennen oppivelvollisuutta), sukupuolittain määritellään yhteen tai useampaan koulutusohjelmaan osallistuvien lasten osuutena vastaavan ikäisestä väestöstä, mukaan lukien koulutusta ja hoitoa yhdistävät koulutusohjelmat

4.3.1 --- Deltagande bland ungdomar och vuxna i utbildning och praktik som leder och inte leder till examen, %

Nuorten ja aikuisten osallistumisaste tutkintoon ja ei-tutkintoon johtavaan koulutukseen ja harjoitteluun viimeisten 12 kuukauden aikana, %, sukupuolen mukaan

4.5.1.a --- Jämlikhetsindex (efter kön) för barn och ungdomar som uppnår kunskapskraven i läsning i årskurserna 2/3

Pariteetti-indekseissä tarkastellaan tietyn ilmiön dataa. Indeksi esittää tietyn ryhmän indikaattoriarvon suhteen toisen ryhmän vastaavaan indikaattoriarvoon. Yleensä todennäköisesti heikommassa asemassa olevan ryhmän indikaattoriarvo asetetaan suhdeluvun jaettavaksi ja vahvemmassa asemassa olevan ryhmän indikaattoriarvo jakajaksi. Arvo 1 indikoi täydellistä tasa-arvoa ryhmien välillä

4.5.1.b --- Jämlikhetsindex (efter kön) för barn och ungdomar som uppnår kunskapskraven i läsning vid lågstadiets slut (årskurs 6)

Pariteetti-indekseissä tarkastellaan tietyn ilmiön dataa. Indeksi esittää tietyn ryhmän indikaattoriarvon suhteen toisen ryhmän vastaavaan indikaattoriarvoon. Yleensä todennäköisesti heikommassa asemassa olevan ryhmän indikaattoriarvo asetetaan suhdeluvun jaettavaksi ja vahvemmassa asemassa olevan ryhmän indikaattoriarvo jakajaksi. Arvo 1 indikoi täydellistä tasa-arvoa ryhmien välillä

4.5.1.c --- Jämlikhetsindex (efter kön) för barn och ungdomar som uppnår kunskapskraven i läsning vid högstadiets slut (årskurs 9)

Pariteetti-indekseissä tarkastellaan tietyn ilmiön dataa. Indeksi esittää tietyn ryhmän indikaattoriarvon suhteen toisen ryhmän vastaavaan indikaattoriarvoon. Yleensä todennäköisesti heikommassa asemassa olevan ryhmän indikaattoriarvo asetetaan suhdeluvun jaettavaksi ja vahvemmassa asemassa olevan ryhmän indikaattoriarvo jakajaksi. Arvo 1 indikoi täydellistä tasa-arvoa ryhmien välillä

4.5.1.d --- Jämlikhetsindex (kvinnor/män) för barn och ungdomar som uppnår kunskapskraven i matematik i årskurs 2/3

Pariteetti-indekseissä tarkastellaan tietyn ilmiön dataa. Indeksi esittää tietyn ryhmän indikaattoriarvon suhteen toisen ryhmän vastaavaan indikaattoriarvoon. Yleensä todennäköisesti heikommassa asemassa olevan ryhmän indikaattoriarvo asetetaan suhdeluvun jaettavaksi ja vahvemmassa asemassa olevan ryhmän indikaattoriarvo jakajaksi. Arvo 1 indikoi täydellistä tasa-arvoa ryhmien välillä

4.5.1.e --- Jämlikhetsindex (efter kön) för barn och ungdomar som uppnår kunskapskraven i matematik vid lågstadiets slut (årskurs 6)

Pariteetti-indekseissä tarkastellaan tietyn ilmiön dataa. Indeksi esittää tietyn ryhmän indikaattoriarvon suhteen toisen ryhmän vastaavaan indikaattoriarvoon. Yleensä todennäköisesti heikommassa asemassa olevan ryhmän indikaattoriarvo asetetaan suhdeluvun jaettavaksi ja vahvemmassa asemassa olevan ryhmän indikaattoriarvo jakajaksi. Arvo 1 indikoi täydellistä tasa-arvoa ryhmien välillä

4.5.1.f --- Jämlikhetsindex (efter kön) för barn och ungdomar som uppnår kunskapskraven i matematik vid högstadiets slut (årskurs 9)

Pariteetti-indekseissä tarkastellaan tietyn ilmiön dataa. Indeksi esittää tietyn ryhmän indikaattoriarvon suhteen toisen ryhmän vastaavaan indikaattoriarvoon. Yleensä todennäköisesti heikommassa asemassa olevan ryhmän indikaattoriarvo asetetaan suhdeluvun jaettavaksi ja vahvemmassa asemassa olevan ryhmän indikaattoriarvo jakajaksi. Arvo 1 indikoi täydellistä tasa-arvoa ryhmien välillä

4.5.1.g --- Jämlikhetsindex (glesbygd/stad) för barn och ungdomar som uppnår kunskapskraven i läsning i årskurs 2/3

Pariteetti-indekseissä tarkastellaan tietyn ilmiön dataa. Indeksi esittää tietyn ryhmän indikaattoriarvon suhteen toisen ryhmän vastaavaan indikaattoriarvoon. Yleensä todennäköisesti heikommassa asemassa olevan ryhmän indikaattoriarvo asetetaan suhdeluvun jaettavaksi ja vahvemmassa asemassa olevan ryhmän indikaattoriarvo jakajaksi. Arvo 1 indikoi täydellistä tasa-arvoa ryhmien välillä

4.5.1.h --- Jämlikhetsindex (glesbygd/stad) för barn och ungdomar som uppnår kunskapskraven i läsning vid lågstadiets slut (årskurs 6)

Pariteetti-indekseissä tarkastellaan tietyn ilmiön dataa. Indeksi esittää tietyn ryhmän indikaattoriarvon suhteen toisen ryhmän vastaavaan indikaattoriarvoon. Yleensä todennäköisesti heikommassa asemassa olevan ryhmän indikaattoriarvo asetetaan suhdeluvun jaettavaksi ja vahvemmassa asemassa olevan ryhmän indikaattoriarvo jakajaksi. Arvo 1 indikoi täydellistä tasa-arvoa ryhmien välillä

4.5.1.i --- Jämlikhetsindex (glesbygd/stad) för barn och ungdomar som uppnår kunskapskraven i läsning vid högstadiets slut (årskurs 9)

Pariteetti-indekseissä tarkastellaan tietyn ilmiön dataa. Indeksi esittää tietyn ryhmän indikaattoriarvon suhteen toisen ryhmän vastaavaan indikaattoriarvoon. Yleensä todennäköisesti heikommassa asemassa olevan ryhmän indikaattoriarvo asetetaan suhdeluvun jaettavaksi ja vahvemmassa asemassa olevan ryhmän indikaattoriarvo jakajaksi. Arvo 1 indikoi täydellistä tasa-arvoa ryhmien välillä

4.5.1.j --- Jämlikhetsindex (glesbygd/stad) för barn och ungdomar som uppnår kunskapskraven i matematik i årskurs 2/3

Pariteetti-indekseissä tarkastellaan tietyn ilmiön dataa. Indeksi esittää tietyn ryhmän indikaattoriarvon suhteen toisen ryhmän vastaavaan indikaattoriarvoon. Yleensä todennäköisesti heikommassa asemassa olevan ryhmän indikaattoriarvo asetetaan suhdeluvun jaettavaksi ja vahvemmassa asemassa olevan ryhmän indikaattoriarvo jakajaksi. Arvo 1 indikoi täydellistä tasa-arvoa ryhmien välillä

4.5.1.k --- Jämlikhetsindex (glesbygd/stad) för barn och ungdomar som uppnår kunskapskraven i matematik vid lågstadiets slut (årskurs 6)

Pariteetti-indekseissä tarkastellaan tietyn ilmiön dataa. Indeksi esittää tietyn ryhmän indikaattoriarvon suhteen toisen ryhmän vastaavaan indikaattoriarvoon. Yleensä todennäköisesti heikommassa asemassa olevan ryhmän indikaattoriarvo asetetaan suhdeluvun jaettavaksi ja vahvemmassa asemassa olevan ryhmän indikaattoriarvo jakajaksi. Arvo 1 indikoi täydellistä tasa-arvoa ryhmien välillä

4.5.1.l --- Jämlikhetsindex (glesbygd/stad) för barn och ungdomar som uppnår kunskapskraven i matematik vid högstadiets slut (årskurs 9)

Pariteetti-indekseissä tarkastellaan tietyn ilmiön dataa. Indeksi esittää tietyn ryhmän indikaattoriarvon suhteen toisen ryhmän vastaavaan indikaattoriarvoon. Yleensä todennäköisesti heikommassa asemassa olevan ryhmän indikaattoriarvo asetetaan suhdeluvun jaettavaksi ja vahvemmassa asemassa olevan ryhmän indikaattoriarvo jakajaksi. Arvo 1 indikoi täydellistä tasa-arvoa ryhmien välillä

4.5.1.m --- Jämlikhetsindex (låg/hög socioekonomisk status) för barn och ungdomar som uppnår kunskapskraven i läsning i årskurs 2/3

Pariteetti-indekseissä tarkastellaan tietyn ilmiön dataa. Indeksi esittää tietyn ryhmän indikaattoriarvon suhteen toisen ryhmän vastaavaan indikaattoriarvoon. Yleensä todennäköisesti heikommassa asemassa olevan ryhmän indikaattoriarvo asetetaan suhdeluvun jaettavaksi ja vahvemmassa asemassa olevan ryhmän indikaattoriarvo jakajaksi. Arvo 1 indikoi täydellistä tasa-arvoa ryhmien välillä

4.6.1.a --- Andel av befolkning som uppnår en bestämd kunskapsnivå i läsning, %

Vähimmäistaitotason (a) lukemisessa ja (b) laskemisessa saavuttaneiden tai ylittäneiden nuorten (15-24-vuotiaat) ja aikuisten (15 vuotta ja vanhemmat) osuus vastaavan ikäisestä väestöstä. Vähimmäistaitotaso on määritelty taitojen vähimmäistaso matematiikassa ja lukemisessa ja se mitataan oppimis- ja taitotasotutkimuksilla

4.6.1.b --- Andel av befolkning som uppnår en bestämd kunskapsnivå i räkning, %

Vähimmäistaitotason (a) lukemisessa ja (b) laskemisessa saavuttaneiden tai ylittäneiden nuorten (15-24-vuotiaat) ja aikuisten (15 vuotta ja vanhemmat) osuus vastaavan ikäisestä väestöstä. Vähimmäistaitotaso on määritelty taitojen vähimmäistaso matematiikassa ja lukemisessa ja se mitataan oppimis- ja taitotasotutkimuksilla

4.7.1.a --- I vilken utsträckning (i) global medborgarskapsutbildning och (ii) utbildning för hållbar utveckling integreras i nationell utbildningspolitik

Obs. Endast primär och sekundär.

4.7.1.b --- I vilken utsträckning (i) global medborgarskapsutbildning och (ii) utbildning för hållbar utveckling integreras i läroplaner

Obs. Endast primär och sekundär.

4.7.1.c --- I vilken utsträckning (i) global medborgarskapsutbildning och (ii) utbildning för hållbar utveckling integreras i lärarutbildningen

Obs. Endast primär och sekundär.

4.7.1.d --- I vilken utsträckning (i) global medborgarskapsutbildning och (ii) utbildning för hållbar utveckling integreras i studentbedömningen

Obs. Endast primär och sekundär.

4.a.1.a --- Skolor med tillgång till: (a) el, %

WASH indikaattorimääritelmän mukaisesti

4.a.1.b --- Skolor med tillgång till, %: (b) internet för pedagogiska syften

WASH indikaattorimääritelmän mukaisesti

4.a.1.c --- Skolor med tillgång till, %: (c) datorer för pedagogiska syften

WASH indikaattorimääritelmän mukaisesti

4.a.1.d --- Skolor med tillgång till, %: (d) anpassad infrastruktur och material för elever med funktionsnedsättning

WASH indikaattorimääritelmän mukaisesti

4.a.1.e --- Skolor med tillgång till, %: (e) dricksvatten

WASH indikaattorimääritelmän mukaisesti

4.a.1.f --- Skolor med tillgång till, %: (f) separata sanitetsutrymmen för kvinnor och män

WASH indikaattorimääritelmän mukaisesti

4.a.1.g --- Skolor med tillgång till, %: (g) grundläggande handtvätt

WASH indikaattorimääritelmän mukaisesti

4.c.1 --- Andelen lärare som uppfyller minimikrav, %

Opettajien osuus: (a) esikouluissa, (b) perusasteella (c) alemmalla toisella asteella, ja (d) ylemmällä toisella koulutusasteella, jotka ovat suorittaneet vähintään opettajakoulutuksen minimin opetusharjoittelun etukäteen tai vaadittavan opintoihin liittyvän opetusharjoittelun asianmukaisella tasolla tässä maassa

5.1.1 --- Ett rättsligt ramverk finns för att främja och övervaka jämställdhet och icke-diskriminering på grund av kön

Takaako maan lainsäädäntö sukupuolten tasa-arvon ja syrjimättömyyden edistämisen, turvaamisen ja seurannan

5.2.1.a --- Kvinnor och flickor (+15 år) som har utsatts för våld av en intim partner, %: Totalt

Jossain elämänsä vaiheessa parisuhteessa olleiden naisten ja 15 vuotta täyttäneiden tyttöjen osuus, jotka ovat kokeneet fyysistä, seksuaalista tai psykologista väkivaltaa nykyisen tai aiemman kumppanin taholta viimeisten 12 kuukauden aikana, väkivallan tyypin ja ikäluokan mukaan

5.2.1.b --- Kvinnor och flickor (+15 år) som har utsatts för våld av en intim partner, %: 15-24

Jossain elämänsä vaiheessa parisuhteessa olleiden naisten ja 15 vuotta täyttäneiden tyttöjen osuus, jotka ovat kokeneet fyysistä, seksuaalista tai psykologista väkivaltaa nykyisen tai aiemman kumppanin taholta viimeisten 12 kuukauden aikana, väkivallan tyypin ja ikäluokan mukaan

5.2.1.c --- Kvinnor och flickor (+15 år) som har utsatts för våld av en intim partner, %: 25-34

Jossain elämänsä vaiheessa parisuhteessa olleiden naisten ja 15 vuotta täyttäneiden tyttöjen osuus, jotka ovat kokeneet fyysistä, seksuaalista tai psykologista väkivaltaa nykyisen tai aiemman kumppanin taholta viimeisten 12 kuukauden aikana, väkivallan tyypin ja ikäluokan mukaan

5.2.1.d --- Kvinnor och flickor (+15 år) som har utsatts för våld av en intim partner, %: 35-44

Jossain elämänsä vaiheessa parisuhteessa olleiden naisten ja 15 vuotta täyttäneiden tyttöjen osuus, jotka ovat kokeneet fyysistä, seksuaalista tai psykologista väkivaltaa nykyisen tai aiemman kumppanin taholta viimeisten 12 kuukauden aikana, väkivallan tyypin ja ikäluokan mukaan

5.2.1.e --- Kvinnor och flickor (+15 år) som har utsatts för våld av en intim partner, %: 45-54

Jossain elämänsä vaiheessa parisuhteessa olleiden naisten ja 15 vuotta täyttäneiden tyttöjen osuus, jotka ovat kokeneet fyysistä, seksuaalista tai psykologista väkivaltaa nykyisen tai aiemman kumppanin taholta viimeisten 12 kuukauden aikana, väkivallan tyypin ja ikäluokan mukaan

5.2.1.f --- Kvinnor och flickor (+15 år) som har utsatts för våld av en intim partner, %: 55-64

Jossain elämänsä vaiheessa parisuhteessa olleiden naisten ja 15 vuotta täyttäneiden tyttöjen osuus, jotka ovat kokeneet fyysistä, seksuaalista tai psykologista väkivaltaa nykyisen tai aiemman kumppanin taholta viimeisten 12 kuukauden aikana, väkivallan tyypin ja ikäluokan mukaan

5.2.1.g --- Kvinnor och flickor (+15 år) som har utsatts för våld av en intim partner, %: 65-74

Jossain elämänsä vaiheessa parisuhteessa olleiden naisten ja 15 vuotta täyttäneiden tyttöjen osuus, jotka ovat kokeneet fyysistä, seksuaalista tai psykologista väkivaltaa nykyisen tai aiemman kumppanin taholta viimeisten 12 kuukauden aikana, väkivallan tyypin ja ikäluokan mukaan

5.2.2.a --- Kvinnor och flickor som har utsatts för våld av någon annan person än en intim partner, %: Totalt

15 vuotta täyttäneiden naisten ja tyttöjen osuus, jotka ovat kokeneet fyysisistä, seksuaalista tai psykologista väkivaltaa jonkun muun kuin kumppanin taholta viimeisen 12 kuukauden aikana, väkivallan tyypin ja ikäluokan mukaan

5.2.2.b --- Kvinnor och flickor som har utsatts för våld av någon annan person än en intim partner, %: 15-24

15 vuotta täyttäneiden naisten ja tyttöjen osuus, jotka ovat kokeneet fyysisistä, seksuaalista tai psykologista väkivaltaa jonkun muun kuin kumppanin taholta viimeisen 12 kuukauden aikana, väkivallan tyypin ja ikäluokan mukaan

5.2.2.c --- Kvinnor och flickor som har utsatts för våld av någon annan person än en intim partner, %: 25-34

15 vuotta täyttäneiden naisten ja tyttöjen osuus, jotka ovat kokeneet fyysisistä, seksuaalista tai psykologista väkivaltaa jonkun muun kuin kumppanin taholta viimeisen 12 kuukauden aikana, väkivallan tyypin ja ikäluokan mukaan

5.2.2.d --- Kvinnor och flickor som har utsatts för våld av någon annan person än en intim partner, %: 35-44

15 vuotta täyttäneiden naisten ja tyttöjen osuus, jotka ovat kokeneet fyysisistä, seksuaalista tai psykologista väkivaltaa jonkun muun kuin kumppanin taholta viimeisen 12 kuukauden aikana, väkivallan tyypin ja ikäluokan mukaan

5.2.2.e --- Kvinnor och flickor som har utsatts för våld av någon annan person än en intim partner, %: 45-54

15 vuotta täyttäneiden naisten ja tyttöjen osuus, jotka ovat kokeneet fyysisistä, seksuaalista tai psykologista väkivaltaa jonkun muun kuin kumppanin taholta viimeisen 12 kuukauden aikana, väkivallan tyypin ja ikäluokan mukaan

5.2.2.f --- Kvinnor och flickor som har utsatts för våld av någon annan person än en intim partner, %: 55-64

15 vuotta täyttäneiden naisten ja tyttöjen osuus, jotka ovat kokeneet fyysisistä, seksuaalista tai psykologista väkivaltaa jonkun muun kuin kumppanin taholta viimeisen 12 kuukauden aikana, väkivallan tyypin ja ikäluokan mukaan

5.2.2.g --- Kvinnor och flickor som har utsatts för våld av någon annan person än en intim partner, %: 65-74

15 vuotta täyttäneiden naisten ja tyttöjen osuus, jotka ovat kokeneet fyysisistä, seksuaalista tai psykologista väkivaltaa jonkun muun kuin kumppanin taholta viimeisen 12 kuukauden aikana, väkivallan tyypin ja ikäluokan mukaan

5.3.1.a --- Kvinnor i åldrarna 20-24 år som har ingått äktenskap eller är i annat förhållande före 15 års ålder

20-24-vuotiaat

5.3.1.b --- Kvinnor i åldrarna 20-24 år som har ingått äktenskap eller är i annat förhållande före 18 års ålder

20-24-vuotiaat

5.6.1 --- Kvinnor (15-49 år) som fattar sina egna välgrundade beslut om sexuella relationer, preventivmedel samt sexuell och reproduktiv hälsovård, %

15-49-vuotiaiden naisten osuus, jotka tekevät itsenäisiä valveutuneita päätöksiä seksuaalisten suhteiden, ehkäisyvälineiden käytön ja seksuaaliterveyden osalta

5.6.2 --- Antal länder som garanterar lika rättigheter för kvinnor och män (+15 år) till sexuell och reproduktiv hälsa, information och utbildning

Maiden lukumäärä, joiden lainsäädäntö ja määräykset takaavat 15 vuotta täyttäneille naisille ja miehille vapaan ja tasa-arvoisen pääsyn seksuaali- ja lisääntymisterveydenhuollon palveluihin, tiedotukseen ja koulutukseen

5.a.1.a.a --- Jordbrukare som är ägare eller rättighetsinnehavare av jordbruksmark, %: Totalt

(a) Maatalousväestön osuus, jolla on omistusoikeus tai varmistetut oikeudet maatalousmaahan, sukupuolen mukaan ja (b) naisten osuus maatalousmaan omistajista tai haltijoista omistajaryhmittäin

5.a.1.a.b --- Jordbrukare som är ägare eller rättighetsinnehavare av jordbruksmark, %: Män

(a) Maatalousväestön osuus, jolla on omistusoikeus tai varmistetut oikeudet maatalousmaahan, sukupuolen mukaan ja (b) naisten osuus maatalousmaan omistajista tai haltijoista omistajaryhmittäin

5.a.1.a.c --- Jordbrukare som är ägare eller rättighetsinnehavare av jordbruksmark, %: Kvinnor

(a) Maatalousväestön osuus, jolla on omistusoikeus tai varmistetut oikeudet maatalousmaahan, sukupuolen mukaan ja (b) naisten osuus maatalousmaan omistajista tai haltijoista omistajaryhmittäin

5.a.1.b --- Andelen kvinnor bland ägare eller rättighetsinnehavare av jordbruksmark, %

(a) Maatalousväestön osuus, jolla on omistusoikeus tai varmistetut oikeudet maatalousmaahan, sukupuolen mukaan ja (b) naisten osuus maatalousmaan omistajista tai haltijoista omistajaryhmittäin

5.a.2 --- Andelen länder med ett rättsligt ramverk som garanterar kvinnors lika rätt till ägande och/eller kontroll av mark

Maiden lukumäärä, joilla on naisten tasa-arvoiset maanomistus- ja hallintaoikeudet takaava lainsäädäntö (mukaan lukien tapaoikeus)

5.b.1.a --- Har i eget bruk en mobiltelefon med en pekskärm, %; Totalt

16-74 vuotiaat

5.b.1.b --- Har i eget bruk en mobiltelefon med en pekskärm, %; Män

16-74 vuotiaat

5.b.1.c --- Har i eget bruk en mobiltelefon med en pekskärm, %; Kvinnor

16-74 vuotiaat

5.c.1 --- System för att spåra och anslå offentliga medel till jämställdhet och kvinnors egenmakt, %

Maiden lukumäärä, joilla on seurantajärjestelmä sukupuolten tasa-arvon ja naisten voimaantumisen seurantaan

6.2.1 --- Andel av befolkningen som använder säkert hanterade sanitära tjänster, %

Väestön osuus, joka käyttää turvallisesti hoidettuja saniteettipalveluja, mukaan lukien käsienpesumahdollisuudet vedellä ja saippualla

6.4.2.a --- Grad av vattenbrist: färskvattenuttag som andel av tillgängliga färskvattenresurser, %: Totalt

Vesien käytön voimaperäisyys: makean veden käyttö osuutena käytettävissä olevista vesivaroista, %

6.4.2.b --- Grad av vattenbrist: färskvattenuttag som andel av tillgängliga färskvattenresurser, %: Grundvatten

Vesien käytön voimaperäisyys: makean veden käyttö osuutena käytettävissä olevista vesivaroista, %

6.4.2.c --- Grad av vattenbrist: färskvattenuttag som andel av tillgängliga färskvattenresurser, %: Ytvatten

Vesien käytön voimaperäisyys: makean veden käyttö osuutena käytettävissä olevista vesivaroista, %

6.4.2.d --- Grad av vattenbrist: färskvattenuttag som andel av tillgängliga färskvattenresurser, %: Kylvatten

Vesien käytön voimaperäisyys: makean veden käyttö osuutena käytettävissä olevista vesivaroista, %

7.2.1 --- Förnybar energi i den totala slutliga energianvändningen

Indikaattori kuvaa uusiutuvan energiaa määrää sähkön, lämmön, jäähdytyksen ja liikenteen energian kulutuksessa suhteessa energian kokonaisloppukulutukseen. Vesi- ja tuulivoiman vuosituotanto on huomioitu normalisoituina

7.3.1 --- Energiintensitet angiven som kvoten mellan tillförd energi och BNP

Energiaintensiteetti on laskettu jakamalla energian kokonaiskulutus bruttokansantuotteella. Tietojen lähteenä on Eurostatin tietokanta (https://ec.europa.eu/eurostat/data/database). Energian kokonaiskulutus on taulukosta Simplified energy balances [nrg_bal_s] muuttujien valinnoilla UNIT: Thousand tonnes of oil equivalent (TOE), SIEC: Total ja NRG_BAL: Gross inland consumption. Bruttokansantuote on taulukosta GDP and main components (output, expenditure and income) [nama_10_gdp] muuttujien valinnoilla UNIT: Current prices, million purchasing power standards ja NA_ITEM: Gross domestic product at market prices

8.1.1 --- Årlig tillväxt i real BNP per capita, %

http://tilastokeskus.fi/til/vtp/2017/vtp_2017_2018-03-16_laa_001_fi.html

8.2.1 --- Årlig tillväxt i real BNP per sysselsatt, %

http://tilastokeskus.fi/til/vtp/2017/vtp_2017_2018-03-16_laa_001_fi.html

8.4.2.a --- Inhemsk materialkonsumtion, miljoner ton

https://stat.fi/meta/kas/kotimainen_mate_sv.html

8.4.2.b --- Inhemsk materialkonsumtion per capita, ton

https://stat.fi/meta/kas/kotimainen_mate_sv.html

8.4.2.c --- Inhemsk materialkonsumtion per BNP, kg/euro

https://stat.fi/meta/kas/kotimainen_mate_sv.html

8.5.1.a --- Genomsnittlig timlön för kvinnliga och manliga anställda: Totalt

Total timlön (€) per betald timme. Den totala timlönen inkluderar, utöver grundlönen, alla regelbundet utbetalda lönetillägg (arbetstidstillägg, naturaförmåner etc.) och övertid. Den totala timlönen bestäms genom att dividera den anställdes totala månadslön med den ordinarie veckoarbetstiden enligt avtalet, samt extra timmar och övertidstimmar. Ordinarie veckoarbetstid baseras på de timmar för vilka lön har betalats. Den baseras inte på arbetade timmar. Därför påverkar inte kort sjukfrånvaro eller oavlönad övertid den ordinarie arbetstiden.

8.5.1.b --- Genomsnittlig timlön för kvinnliga och manliga anställda: Män

Total timlön (€) per betald timme. Den totala timlönen inkluderar, utöver grundlönen, alla regelbundet utbetalda lönetillägg (arbetstidstillägg, naturaförmåner etc.) och övertid. Den totala timlönen bestäms genom att dividera den anställdes totala månadslön med den ordinarie veckoarbetstiden enligt avtalet, samt extra timmar och övertidstimmar. Ordinarie veckoarbetstid baseras på de timmar för vilka lön har betalats. Den baseras inte på arbetade timmar. Därför påverkar inte kort sjukfrånvaro eller oavlönad övertid den ordinarie arbetstiden.

8.5.1.c --- Genomsnittlig timlön för kvinnliga och manliga anställda: Kvinnor

Total timlön (€) per betald timme. Den totala timlönen inkluderar, utöver grundlönen, alla regelbundet utbetalda lönetillägg (arbetstidstillägg, naturaförmåner etc.) och övertid. Den totala timlönen bestäms genom att dividera den anställdes totala månadslön med den ordinarie veckoarbetstiden enligt avtalet, samt extra timmar och övertidstimmar. Ordinarie veckoarbetstid baseras på de timmar för vilka lön har betalats. Den baseras inte på arbetade timmar. Därför påverkar inte kort sjukfrånvaro eller oavlönad övertid den ordinarie arbetstiden.

8.5.2.a --- Relativt arbetslöshetstal, %: Totalt

Det relativa arbetslöshetstalet är procentandelen arbetslösa av arbetskraften i samma ålder, dvs. av sysselsatta och arbetslösa. Det relativa arbetslöshetstalet för hela befolkningen räknas som procentandelen 15-74-åriga arbetslösa av arbetskraften i samma ålder.

8.5.2.b --- Relativt arbetslöshetstal, %: Män

Det relativa arbetslöshetstalet är procentandelen arbetslösa av arbetskraften i samma ålder, dvs. av sysselsatta och arbetslösa. Det relativa arbetslöshetstalet för hela befolkningen räknas som procentandelen 15-74-åriga arbetslösa av arbetskraften i samma ålder.

8.5.2.c --- Relativt arbetslöshetstal, %: Kvinnor

Det relativa arbetslöshetstalet är procentandelen arbetslösa av arbetskraften i samma ålder, dvs. av sysselsatta och arbetslösa. Det relativa arbetslöshetstalet för hela befolkningen räknas som procentandelen 15-74-åriga arbetslösa av arbetskraften i samma ålder.

8.5.2.d --- Relativt arbetslöshetstal, %: 15-24

Det relativa arbetslöshetstalet är procentandelen arbetslösa av arbetskraften i samma ålder, dvs. av sysselsatta och arbetslösa. Det relativa arbetslöshetstalet för hela befolkningen räknas som procentandelen 15-74-åriga arbetslösa av arbetskraften i samma ålder.

8.5.2.e --- Relativt arbetslöshetstal, %: 25-34

Det relativa arbetslöshetstalet är procentandelen arbetslösa av arbetskraften i samma ålder, dvs. av sysselsatta och arbetslösa. Det relativa arbetslöshetstalet för hela befolkningen räknas som procentandelen 15-74-åriga arbetslösa av arbetskraften i samma ålder.

8.5.2.f --- Relativt arbetslöshetstal, %: 35-44

Det relativa arbetslöshetstalet är procentandelen arbetslösa av arbetskraften i samma ålder, dvs. av sysselsatta och arbetslösa. Det relativa arbetslöshetstalet för hela befolkningen räknas som procentandelen 15-74-åriga arbetslösa av arbetskraften i samma ålder.

8.5.2.g --- Relativt arbetslöshetstal, %: 45-54

Det relativa arbetslöshetstalet är procentandelen arbetslösa av arbetskraften i samma ålder, dvs. av sysselsatta och arbetslösa. Det relativa arbetslöshetstalet för hela befolkningen räknas som procentandelen 15-74-åriga arbetslösa av arbetskraften i samma ålder.

8.5.2.h --- Relativt arbetslöshetstal, %: 55-64

Det relativa arbetslöshetstalet är procentandelen arbetslösa av arbetskraften i samma ålder, dvs. av sysselsatta och arbetslösa. Det relativa arbetslöshetstalet för hela befolkningen räknas som procentandelen 15-74-åriga arbetslösa av arbetskraften i samma ålder.

8.5.2.i --- Relativt arbetslöshetstal, %: Personer med funktionsnedsättning

Vammaisuuden (disabilty) käsitettä ei ole/ei käytetä Suomen työvoimatutkimuksessa

8.6.1 --- Ungdomar (15-24 år) som varken arbetar, studerar eller deltar i arbetspraktik, %

Andelen unga som inte arbetar, studerar eller fullgör värnplikt. Definitionen i Statistikcentralens arbetskraftsundersökning 'andelen unga som inte arbetar, studerar eller fullgör värnplikt' beskriver andelen unga i åldern 15-24 år som inte arbetar, studerar för examen, deltar i kursutbildning eller är beväring eller i civiltjänst av hela åldersgruppen. Siffran i Statistikcentralens arbetskraftsundersökning avviker något från det nästan motsvarande måttet NEET-tal (NEET rate) som Eurostat använder. NEET är en förkortning av definitionen 'Not in Employment, Education or Training', dvs. inte i arbete, utbildning som leder till examen eller kursutbildning. Siffran som Eurostat publicerar baserar sig på ett material där unga som är beväringar eller i civiltjänst inte ingår i populationen.

8.8.1.b.a --- Icke-dödliga arbetsskador (Arbetsskador per 100 000 löntagare): Totalt

Vähintään 4 päivän työkyvyttömyyteen johtaneet työtapaturmat per 100 000 palkansaajaa.

8.8.1.b.b --- Icke-dödliga arbetsskador (Arbetsskador per 100 000 löntagare): Män

Vähintään 4 päivän työkyvyttömyyteen johtaneet työtapaturmat per 100 000 palkansaajaa.

8.8.1.b.c --- Icke-dödliga arbetsskador (Arbetsskador per 100 000 löntagare): Kvinnor

Vähintään 4 päivän työkyvyttömyyteen johtaneet työtapaturmat per 100 000 palkansaajaa.

8.8.2 --- Efterlevnad av arbetstagarnas rättigheter på nationell nivå

Kansallinen työoikeuksien noudattamisen taso (yhdistymisvapaus ja työehtosopimukset) Kansainvälisen työjärjestön (ILO) mukaisten kirjallisten lähteiden ja kansallisen lainsäädännön mukaan, sukupuolen mukaan ja maahanmuuttaja-aseman mukaan

8.9.1 --- Turismens direkta bidrag till BNP som andel av total BNP, %

Matkailun suora BKT-osuus ja kasvunopeus

8.10.2 --- Vuxna med bankkonto eller mobilbankförbindelse (15 år och äldre), %

Aikuisten osuus (15 -vuotta täyttäneet ja vanhemmat) joilla on tili pankissa tai muussa rahoituslaitoksessa tai mobiilipankki käytössään, %

8.a.1.a --- Åtaganden som handelsrelaterat stöd (Aid for Trade), euro

Kauppaa tukevan kehitysavun myönnöt ja maksatukset

8.a.1.b --- Utbetalningar som handelsrelaterat utbetalningar (Aid for Trade), euro

Kauppaa tukevan kehitysavun myönnöt ja maksatukset

8.b.1 --- Förekomst av en nationell strategi för ungdomssysselsättning

Kehitetyn ja toiminnallistetun nuorisotyöllisyysstrategian olemassaolo, erillisenä strategiana tai osana kansallista työllisyys strategiaa

9.1.1 --- Andel av befolkningen på landsbygden som bor inom 2 km från en väg som är farbar året om, %

Yli kahden kilometrin päässä lähimmästä ”all-season”-tiestä asuvat ovat lähinnä saarilla asuvia (ei tiedossa olevaa julkista lauttayhteyttä). Tästä on poistettu moottoriajoneuvolla ajettavat ajopolut ja kevyen liikenteen väylät

9.1.2.a --- Inrikes vägtransport, godsvolym, 1 000 ton

https://stat.fi/sv/statistik/dokumentation/kttav

9.1.2.b --- Inrikes vägtransport, godsvolym, miljoner tonkilometer

https://stat.fi/sv/statistik/dokumentation/kttav

9.1.2.c --- Järnvägstransport (inrikes och internationell totalt), gods, 1 000 ton

Kotimainen ja kansainvälinen. Lähteet: Rautatietilastot (Liikenneviraston tilastot) ja Tavaraliikenne 1990-2017 (tonnit)

9.1.2.d --- Järnvägstransport (inrikes och internationell totalt), gods, miljoner tonkilometer

Kotimainen ja kansainvälinen yhteensä

9.1.2.e --- Järnvägstransport (inrikes och internationell totalt), 1 000 passagerare

Kotimainen ja kansainvälinen yhteensä. Lähde: Henkilöliikenne 1990-2017 (matkustajat)

9.1.2.f --- Flygtransport (inrikes och internationell totalt), godsvolym, 1 000 ton

Kotimainen ja kansainvälinen yhteensä. Finavian tilastot: Tavaramäärä 1998-2017

9.1.2.g --- Flygtransport (inrikes och internationell totalt), 1 000 passagerare

Kotimainen ja kansainvälinen yhteensä. Finavian tilastot: Matkustajamäärät lentoasemittain 1998-2017

9.2.1.a --- Tillverkningsindustrins förädlingsvärde som andel av BNP, %

http://tilastokeskus.fi/til/vtp/2017/vtp_2017_2018-03-16_laa_001_fi.html

9.2.1.b --- Tillverkningsindustrins förädlingsvärde per capita, 1 000 euro

http://tilastokeskus.fi/til/vtp/2017/vtp_2017_2018-03-16_laa_001_fi.html

9.2.2 --- Sysselsatta inom tillverkningsindustrin som andel av den totala sysselsättningen, %

http://tilastokeskus.fi/til/vtp/2017/vtp_2017_2018-03-16_laa_001_fi.html

9.3.2 --- Småskaliga industriföretag med lån eller kreditram, %

Pienteollisuusyritysten osuus, joille on myönnetty luottomahdollisuus tai joilla on velkaa, %

9.4.1 --- Koldioxidutsläpp per enhet förädlingsvärde, kt CO2/ miljoner euro

Energiantuotannon CO2 päästöt (lähde: KHK-inventaario) CO2 päästöt sisältävät fossiilisten polttoaineiden käytöstä aiheutuvat päästöt. Arvonlisäys (brutto) tarkoittaa tuotantoon osallistuvan yksikön synnyttämää arvoa. Se lasketaan markkinatuotannossa vähentämällä yksikön tuotoksesta tuotannossa käytetyt välituotteet (tavarat ja palvelut) ja markkinattomassa tuotannossa laskemalla yhteen palkansaajakorvaukset, kiinteän pääoman kuluminen ja mahdolliset tuotannon ja tuonnin verot. Laskentamenetelmä: Polttoaineperäiset CO2 päästöt on laskettu polttoaineiden kulutuksen ja IPCC:n laskentamenetelmien avulla. Talouden CO2 intensiteetti määritelty päästöjen ja arvonlisäyksen suhteella

9.5.1 --- Utgifter för forskning och utveckling som andel av BNP, %

Lähde: OECD

9.b.1 --- Förädlingsvärdet för medel- och högteknologiska företag av det totala förädlingsvärdet, %

Yritysten rakenne- ja tilinpäätöstilasto sisältää toimialoittaisia tietoja yritysten lukumäärästä, henkilöstöstä sekä tilinpäätöksistä.

10.1.1.a --- Årlig förändring, %, i medelinkomst bland de 40 procent av befolkningen som har lägst inkomst

Suomen indikaattori kuvaa pientuloisimman 40 prosentin ja koko väestön tulojen kasvuvauhtia. Tulokäsitteenä käytetään kotitalouden käytettävissä olevia rahatuloja kulutusyksikköä kohden

10.1.1.b --- Årlig förändring, %, i medelinkomst bland hela befolkningen

Suomen indikaattori kuvaa pientuloisimman 40 prosentin ja koko väestön tulojen kasvuvauhtia. Tulokäsitteenä käytetään kotitalouden käytettävissä olevia rahatuloja kulutusyksikköä kohden

10.1.1.c --- Tillväxttakt för genomsnittlig motsvarande disponibel inkomst (per capita) bland de 40 procent av befolkningen som har lägst inkomst (2015 = 100)

Suomen indikaattori kuvaa pientuloisimman 40 prosentin ja koko väestön tulojen kasvuvauhtia. Tulokäsitteenä käytetään kotitalouden käytettävissä olevia rahatuloja kulutusyksikköä kohden

10.1.1.d --- Tillväxttakt för genomsnittlig motsvarande disponibel inkomst (per capita) bland hela befolkningen (2015 = 100)

Suomen indikaattori kuvaa pientuloisimman 40 prosentin ja koko väestön tulojen kasvuvauhtia. Tulokäsitteenä käytetään kotitalouden käytettävissä olevia rahatuloja kulutusyksikköä kohden

10.1.1.e --- Inkomstandel för de 40 procent av befolkningen som har lägst inkomst, %

Suomen indikaattori kuvaa pientuloisimman 40 prosentin ja koko väestön tulojen kasvuvauhtia. Tulokäsitteenä käytetään kotitalouden käytettävissä olevia rahatuloja kulutusyksikköä kohden

10.2.1.a --- Andelen personer med funktionsbegränsning som lever i relativ ekonomisk utsatthet, %: Män, 16-24 år

Suomen indikaattori kuvaa suhteellisen pienituloisuusrajan alapuolella elävien henkilöiden osuutta kyseisestä väestöryhmästä (ns. köyhyysriskissä elävät henkilöt). Pienituloisia ovat henkilöt, joiden kotitalouden käytettävissä olevat rahatulot kulutusyksikköä kohden ovat alle 50 prosenttia kansallisesta mediaanitulosta

10.2.1.b --- Andelen personer med funktionsbegränsning som lever i relativ ekonomisk utsatthet, %: Kvinnor, 16-24 år

Suomen indikaattori kuvaa suhteellisen pienituloisuusrajan alapuolella elävien henkilöiden osuutta kyseisestä väestöryhmästä (ns. köyhyysriskissä elävät henkilöt). Pienituloisia ovat henkilöt, joiden kotitalouden käytettävissä olevat rahatulot kulutusyksikköä kohden ovat alle 50 prosenttia kansallisesta mediaanitulosta

10.2.1.c --- Andelen personer med funktionsbegränsning som lever i relativ ekonomisk utsatthet, %: Män, 25-34 år

Suomen indikaattori kuvaa suhteellisen pienituloisuusrajan alapuolella elävien henkilöiden osuutta kyseisestä väestöryhmästä (ns. köyhyysriskissä elävät henkilöt). Pienituloisia ovat henkilöt, joiden kotitalouden käytettävissä olevat rahatulot kulutusyksikköä kohden ovat alle 50 prosenttia kansallisesta mediaanitulosta

10.2.1.d --- Andelen personer med funktionsbegränsning som lever i relativ ekonomisk utsatthet, %: Kvinnor 25-34 år

Suomen indikaattori kuvaa suhteellisen pienituloisuusrajan alapuolella elävien henkilöiden osuutta kyseisestä väestöryhmästä (ns. köyhyysriskissä elävät henkilöt). Pienituloisia ovat henkilöt, joiden kotitalouden käytettävissä olevat rahatulot kulutusyksikköä kohden ovat alle 50 prosenttia kansallisesta mediaanitulosta

10.2.1.e --- Andelen personer med funktionsbegränsning som lever i relativ ekonomisk utsatthet, %: Män, 35-44 år

Suomen indikaattori kuvaa suhteellisen pienituloisuusrajan alapuolella elävien henkilöiden osuutta kyseisestä väestöryhmästä (ns. köyhyysriskissä elävät henkilöt). Pienituloisia ovat henkilöt, joiden kotitalouden käytettävissä olevat rahatulot kulutusyksikköä kohden ovat alle 50 prosenttia kansallisesta mediaanitulosta

10.2.1.f --- Andelen personer med funktionsbegränsning som lever i relativ ekonomisk utsatthet, %: Kvinnor 35-44 år

Suomen indikaattori kuvaa suhteellisen pienituloisuusrajan alapuolella elävien henkilöiden osuutta kyseisestä väestöryhmästä (ns. köyhyysriskissä elävät henkilöt). Pienituloisia ovat henkilöt, joiden kotitalouden käytettävissä olevat rahatulot kulutusyksikköä kohden ovat alle 50 prosenttia kansallisesta mediaanitulosta

10.2.1.g --- Andelen personer med funktionsbegränsning som lever i relativ ekonomisk utsatthet, %: Män 45-54 år

Suomen indikaattori kuvaa suhteellisen pienituloisuusrajan alapuolella elävien henkilöiden osuutta kyseisestä väestöryhmästä (ns. köyhyysriskissä elävät henkilöt). Pienituloisia ovat henkilöt, joiden kotitalouden käytettävissä olevat rahatulot kulutusyksikköä kohden ovat alle 50 prosenttia kansallisesta mediaanitulosta

10.2.1.h --- Andelen personer med funktionsbegränsning som lever i relativ ekonomisk utsatthet, %: Kvinnor, 45-54 år

Suomen indikaattori kuvaa suhteellisen pienituloisuusrajan alapuolella elävien henkilöiden osuutta kyseisestä väestöryhmästä (ns. köyhyysriskissä elävät henkilöt). Pienituloisia ovat henkilöt, joiden kotitalouden käytettävissä olevat rahatulot kulutusyksikköä kohden ovat alle 50 prosenttia kansallisesta mediaanitulosta

10.2.1.i --- Andelen personer med funktionsbegränsning som lever i relativ ekonomisk utsatthet, %: Män, 55-64 år

Suomen indikaattori kuvaa suhteellisen pienituloisuusrajan alapuolella elävien henkilöiden osuutta kyseisestä väestöryhmästä (ns. köyhyysriskissä elävät henkilöt). Pienituloisia ovat henkilöt, joiden kotitalouden käytettävissä olevat rahatulot kulutusyksikköä kohden ovat alle 50 prosenttia kansallisesta mediaanitulosta

10.2.1.j --- Andelen personer med funktionsbegränsning som lever i relativ ekonomisk utsatthet, %: Kvinnor, 55-64 år

Suomen indikaattori kuvaa suhteellisen pienituloisuusrajan alapuolella elävien henkilöiden osuutta kyseisestä väestöryhmästä (ns. köyhyysriskissä elävät henkilöt). Pienituloisia ovat henkilöt, joiden kotitalouden käytettävissä olevat rahatulot kulutusyksikköä kohden ovat alle 50 prosenttia kansallisesta mediaanitulosta

10.2.1.k --- Andelen personer med funktionsbegränsning som lever i relativ ekonomisk utsatthet, %: Män, 16-64 år

Suomen indikaattori kuvaa suhteellisen pienituloisuusrajan alapuolella elävien henkilöiden osuutta kyseisestä väestöryhmästä (ns. köyhyysriskissä elävät henkilöt). Pienituloisia ovat henkilöt, joiden kotitalouden käytettävissä olevat rahatulot kulutusyksikköä kohden ovat alle 50 prosenttia kansallisesta mediaanitulosta

10.2.1.l --- Andelen personer med funktionsbegränsning som lever i relativ ekonomisk utsatthet, %: Kvinnor, 16-64 år

Suomen indikaattori kuvaa suhteellisen pienituloisuusrajan alapuolella elävien henkilöiden osuutta kyseisestä väestöryhmästä (ns. köyhyysriskissä elävät henkilöt). Pienituloisia ovat henkilöt, joiden kotitalouden käytettävissä olevat rahatulot kulutusyksikköä kohden ovat alle 50 prosenttia kansallisesta mediaanitulosta

10.2.1.m --- Andelen personer med funktionsbegränsning som lever i relativ ekonomisk utsatthet, %: Män, 16+ år

Suomen indikaattori kuvaa suhteellisen pienituloisuusrajan alapuolella elävien henkilöiden osuutta kyseisestä väestöryhmästä (ns. köyhyysriskissä elävät henkilöt). Pienituloisia ovat henkilöt, joiden kotitalouden käytettävissä olevat rahatulot kulutusyksikköä kohden ovat alle 50 prosenttia kansallisesta mediaanitulosta

10.2.1.n --- Andelen personer med funktionsbegränsning som lever i relativ ekonomisk utsatthet, %: Kvinnor, 16+ år

Suomen indikaattori kuvaa suhteellisen pienituloisuusrajan alapuolella elävien henkilöiden osuutta kyseisestä väestöryhmästä (ns. köyhyysriskissä elävät henkilöt). Pienituloisia ovat henkilöt, joiden kotitalouden käytettävissä olevat rahatulot kulutusyksikköä kohden ovat alle 50 prosenttia kansallisesta mediaanitulosta

10.2.1.o --- Andelen personer med funktionsbegränsning som lever i relativ ekonomisk utsatthet, %: Män, 64+ år

Suomen indikaattori kuvaa suhteellisen pienituloisuusrajan alapuolella elävien henkilöiden osuutta kyseisestä väestöryhmästä (ns. köyhyysriskissä elävät henkilöt). Pienituloisia ovat henkilöt, joiden kotitalouden käytettävissä olevat rahatulot kulutusyksikköä kohden ovat alle 50 prosenttia kansallisesta mediaanitulosta

10.2.1.p --- Andelen personer med funktionsbegränsning som lever i relativ ekonomisk utsatthet, %: Kvinnor, 64+ år

Suomen indikaattori kuvaa suhteellisen pienituloisuusrajan alapuolella elävien henkilöiden osuutta kyseisestä väestöryhmästä (ns. köyhyysriskissä elävät henkilöt). Pienituloisia ovat henkilöt, joiden kotitalouden käytettävissä olevat rahatulot kulutusyksikköä kohden ovat alle 50 prosenttia kansallisesta mediaanitulosta

10.3.1 --- Andel av befolkningen som uppger sig ha upplevt diskriminering eller kränkande behandling

Osuus väestöstä, joka kertoo tulleensa syrjityksi tai häirityksi edellisten 12 kuukauden aikana kansainvälisen ihmisoikeuslain mukaisella tavalla

10.4.1 --- Andel av BNP som går till löner och sociala avgifter, %

Työpanoksen osuus BKT:sta, koostuen palkoista ja sosiaaliturvamaksuista

11.3.1 --- Förhållande mellan arealtillväxt och befolkningstillväxt

http://metatieto.ymparisto.fi:8080/geoportal/catalog/search/resource/details.page?uuid=%7BCB02E608-6E6B-417E-87DA-BD7C8CB53712%7D

11.4.1.a.a --- Samlade utgifter per capita som går till att skydda, vårda och bevara kultur- och naturarv, euro

Kokonaiskustannukset (yksityiset ja julkiset), jotka aiheutuvat kulttuuriperinnön (muinaisjäännösten, rakennetun ympäristön, maiseman ja perinnebiotooppien) säilyttämisestä, suojelemisesta ja konservoinnista asukasta kohti kulttuuriperinnön tyypin mukaan jaoteltuna (kulttuuri- ja luonnonperinnön sekä näiden yhdistelmien osalta ja maailmanperintökohteiden osalta). Kokonaiskustannukset jaoteltuna kansallisiin, alueittaisiin ja kunnallisiin/paikallisiin kustannuksiin sekä kustannuserän mukaisesti (käyttökustannukset/investoinnit) ja yksityinen rahoitus jaoteltuna lahjoituksiin, yksityiseen voittoa tavoittelemattomaan sektorin kustannuksiin sekä sponsorirahoitukseen

11.4.1.a.b --- Samlade utgifter per capita som går till att skydda, vårda och bevara kultur- och naturarv, offentlig finansiering, euro

Kokonaiskustannukset (yksityiset ja julkiset), jotka aiheutuvat kulttuuriperinnön (muinaisjäännösten, rakennetun ympäristön, maiseman ja perinnebiotooppien) säilyttämisestä, suojelemisesta ja konservoinnista asukasta kohti kulttuuriperinnön tyypin mukaan jaoteltuna (kulttuuri- ja luonnonperinnön sekä näiden yhdistelmien osalta ja maailmanperintökohteiden osalta). Kokonaiskustannukset jaoteltuna kansallisiin, alueittaisiin ja kunnallisiin/paikallisiin kustannuksiin sekä kustannuserän mukaisesti (käyttökustannukset/investoinnit) ja yksityinen rahoitus jaoteltuna lahjoituksiin, yksityiseen voittoa tavoittelemattomaan sektorin kustannuksiin sekä sponsorirahoitukseen

11.4.1.a.c --- Samlade utgifter per capita som går till att skydda, vårda och bevara kultur- och naturarv, privat finansiering, euro

Kokonaiskustannukset (yksityiset ja julkiset), jotka aiheutuvat kulttuuriperinnön (muinaisjäännösten, rakennetun ympäristön, maiseman ja perinnebiotooppien) säilyttämisestä, suojelemisesta ja konservoinnista asukasta kohti kulttuuriperinnön tyypin mukaan jaoteltuna (kulttuuri- ja luonnonperinnön sekä näiden yhdistelmien osalta ja maailmanperintökohteiden osalta). Kokonaiskustannukset jaoteltuna kansallisiin, alueittaisiin ja kunnallisiin/paikallisiin kustannuksiin sekä kustannuserän mukaisesti (käyttökustannukset/investoinnit) ja yksityinen rahoitus jaoteltuna lahjoituksiin, yksityiseen voittoa tavoittelemattomaan sektorin kustannuksiin sekä sponsorirahoitukseen

11.4.1.b --- Samlade utgifter per capita som går till att skydda, vårda och bevara kulturarv, euro

Kokonaiskustannukset (yksityiset ja julkiset), jotka aiheutuvat kulttuuriperinnön (muinaisjäännösten, rakennetun ympäristön, maiseman ja perinnebiotooppien) säilyttämisestä, suojelemisesta ja konservoinnista asukasta kohti kulttuuriperinnön tyypin mukaan jaoteltuna (kulttuuri- ja luonnonperinnön sekä näiden yhdistelmien osalta ja maailmanperintökohteiden osalta). Kokonaiskustannukset jaoteltuna kansallisiin, alueittaisiin ja kunnallisiin/paikallisiin kustannuksiin sekä kustannuserän mukaisesti (käyttökustannukset/investoinnit) ja yksityinen rahoitus jaoteltuna lahjoituksiin, yksityiseen voittoa tavoittelemattomaan sektorin kustannuksiin sekä sponsorirahoitukseen

11.4.1.c --- Samlade utgifter per capita som går till att skydda, vårda och bevara naturarv, euro

Kokonaiskustannukset (yksityiset ja julkiset), jotka aiheutuvat kulttuuriperinnön (muinaisjäännösten, rakennetun ympäristön, maiseman ja perinnebiotooppien) säilyttämisestä, suojelemisesta ja konservoinnista asukasta kohti kulttuuriperinnön tyypin mukaan jaoteltuna (kulttuuri- ja luonnonperinnön sekä näiden yhdistelmien osalta ja maailmanperintökohteiden osalta). Kokonaiskustannukset jaoteltuna kansallisiin, alueittaisiin ja kunnallisiin/paikallisiin kustannuksiin sekä kustannuserän mukaisesti (käyttökustannukset/investoinnit) ja yksityinen rahoitus jaoteltuna lahjoituksiin, yksityiseen voittoa tavoittelemattomaan sektorin kustannuksiin sekä sponsorirahoitukseen

11.5.2 --- Direkta ekonomiska förluster i förhållande till global BNP till följd av katastrofer

Katastrofien aiheuttamat suorat taloudelliset menetykset suhteessa globaaliin BKT:hen, vahingot perusinfrastruktuurille ja peruspalveluiden katkokset

11.5.3.a --- Skador på kritisk infrastruktur orsakad av naturkatastrofer, euro

Luonnonkatastofien aiheuttamat vauriot kriittiselle infrastruktuurille

11.5.3.b --- Antalet störningar i bastjänster orsakade av naturkatastrofer

Luonnonkatastrofien aiheuttamien peruspalveluiden häiriöiden lukumäärä

11.6.1 --- Andel fast avfall som regelbundet samlas in och slutdeponeras på rätt sätt fördelat på stad, %

Osuus kaupunkien kiinteän jätteen määrästä, joka kerätään säännöllisesti ja kiinteästä kaupunkijätteestä käsittelyn jälkeen syntyvä lopullinen jätemäärä, kaikissa kaupungeissa

11.6.2.a --- Årsmedelvärden för fina luftburna partiklar i städer (PM2.5)

Pienhiukkasten keskimääräiset vuosittaiset pitoisuudet (PM2.5 ja PM10) kaikilla kaupunkien mittausasemilla ja painotettuina väestön määrällä

11.6.2.b --- Årsmedelvärden för fina luftburna partiklar i städer (PM10)

Pienhiukkasten keskimääräiset vuosittaiset pitoisuudet (PM2.5 ja PM10) kaikilla kaupunkien mittausasemilla ja painotettuina väestön määrällä

11.7.1 --- Andelen offentliga platser med tillgänglighet för alla i genomsnitt i städer, %

Kaupunkien rakennetun alueen keskimääräinen osuus, joka on yleisölle avointa tilaa, %, kaikille, sukupuolittain ja ikäryhmittäin sekä vammaisille henkilöille

11.7.2.a --- Andelen personer som utsatts för fysiska trakasserier, skolelever, klasser 8 och 9, %

Henkilöiden osuus, jotka ovat olleet fyysisen tai seksuaalisen häirinnän uhreja, %, sukupuolittain, vammaisuuden perusteella ja tapahtumapaikan mukaan, viimeisen 12 kuukauden aikana

11.7.2.b --- Andelen personer som utsatts för sexuella trakasserier, skolelever, klasser 8 och 9, %

Henkilöiden osuus, jotka ovat olleet fyysisen tai seksuaalisen häirinnän uhreja, %, sukupuolittain, vammaisuuden perusteella ja tapahtumapaikan mukaan, viimeisen 12 kuukauden aikana

11.b.1 --- Antalet länder som antar och genomför nationella strategier för katastrofriskreducering

Niiden maiden määrä, jotka käyttävät ja toimeenpanevat kansallisia katastrofien vähentämisstrategioita Sendai Framework for Disaster Risk Reduction 2015-2030-sopimuksen mukaisella tavalla

11.b.2 --- Andelen lokala myndigheter som antar och genomför nationella strategier för katastrofriskreducering

Paikallishallintojen osuus, jotka käyttävät ja toimeenpanevat paikallisia katastrofien vähentämisstrategioita, jotka ovat kansallisten katastrofien riskienvähentämisstrategioiden mukaisia

12.1.1 --- Antalet länder som har nationella planer och strategier för hållbar konsumtion och produktion

Maiden määrä, joilla on kansalliset toimintasuunnitelmat kestävälle kulutukselle ja tuotannolle (SCP) tai SCP käytössä prioriteettina tai tavoitteena kansallisessa politiikassa

12.2.2.a --- Inhemsk materialkonsumtion, miljoner ton

https://stat.fi/meta/kas/kotimainen_mate_sv.html

12.2.2.b --- Inhemsk materialkonsumtion per capita, ton

https://stat.fi/meta/kas/kotimainen_mate_sv.html

12.2.2.c --- Inhemsk materialkonsumtion per BNP, kg/euro

https://stat.fi/meta/kas/kotimainen_mate_sv.html

12.4.1 --- Antalet deltagare i multilaterala miljööverenskommelser om farligt avfall och andra kemikalier

Kansainvälisten moninkeskeisten, vaarallisiin jätteisiin ja muihin kemikaaleihin liittyvien ympäristösopimusten osapuolten lukumäärä, jotka täyttävät sitoumuksensa ja tavoitteensa välittää tietoa sopimuksen määrittelemällä tavalla

12.8.1.a --- I vilken utsträckning (i) global medborgarskapsutbildning och (ii) utbildning för hållbar utveckling integreras i nationell utbildningspolitik

Obs. Endast primär och sekundär.

12.8.1.b --- I vilken utsträckning (i) global medborgarskapsutbildning och (ii) utbildning för hållbar utveckling integreras i läroplaner

Obs. Endast primär och sekundär.

12.8.1.c --- I vilken utsträckning (i) global medborgarskapsutbildning och (ii) utbildning för hållbar utveckling integreras i lärarutbildningen

Obs. Endast primär och sekundär.

12.8.1.d --- I vilken utsträckning (i) global medborgarskapsutbildning och (ii) utbildning för hållbar utveckling integreras i studentbedömningen

Obs. Endast primär och sekundär.

13.1.2 --- Antalet länder som antar och genomför nationella strategier för katastrofriskreducering

Maiden lukumäärä, jotka soveltavat ja toimeenpanevat kansallista riskien vähentämisstrategiaa Sendai Framework for Disaster Risk Reduction 2015-2030 -ohjelman mukaisesti

13.1.3 --- Andelen lokala myndigheter som antar och genomför lokala strategier för katastrofriskreducering, %

Paikallishallintojen osuus, jotka soveltavat ja toteuttavat paikallisia katastrofien riskiä vähentäviä strategioita, jotka noudattavat kansallisia katastrofien riskiä vähentäviä strategioita

13.2.2 --- Totala utsläpp av växthusgaser per år (tusen ton koldioxidekvivalenter)

Obs. Totala utsläpp exkl. LULUCF-sektorn

13.3.1.a --- I vilken utsträckning (i) global medborgarskapsutbildning och (ii) utbildning för hållbar utveckling integreras i nationell utbildningspolitik

Obs. Endast primär och sekundär.

13.3.1.b --- I vilken utsträckning (i) global medborgarskapsutbildning och (ii) utbildning för hållbar utveckling integreras i läroplaner

Obs. Endast primär och sekundär.

13.3.1.c --- I vilken utsträckning (i) global medborgarskapsutbildning och (ii) utbildning för hållbar utveckling integreras i lärarutbildningen

Obs. Endast primär och sekundär.

14.3.1 --- Havets genomsnittliga surhetsgrad (pH)

Keskimääräinen meriveden happamuus (pH) mitattuna sovituilla sarjoilla ja edustavilla näytteenottopisteillä

14.4.1 --- Andelen fiskbestånd inom en biologiskt hållbar nivå, %

ICESin kalakanta-arvioihin linkit seuraavalta sivulta: http://www.ices.dk/community/advisory-process/Pages/Latest-advice.aspx

14.6.1 --- Utveckling av bekämpning av olagligt, orapporterat och oreglerat fiske

Maiden edistymisaste kansainvälisten toimien toteuttamisessa, joilla pyritään torjumaan laitonta, ilmoittamatta jäävää ja sääntelemätöntä kalastusta

14.b.1 --- Grad av införande av ett regulatoriskt ramverk som skyddar småskaliga fiskares tillträdesrätt, %

Maiden edistymisaste kotitarvekalastuksen tunnustavien ja sitä suojelevin lakien/sääntelyn/politiikojen/instituutioiden käyttöönotossa, %

14.c.1 --- Länder som gör framsteg inom att godkänna havsrelaterade instrument som genomför internationell rätt för en hållbar användning av haven

Maiden lukumäärä, jotka ovat edistyneet valtameriin liittyvien kansainvälistä lainsäädäntöä toteuttavien asiakirjojen ratifioinnissa, hyväksymisessä ja toteuttamisessa oikeudellisten, poliittisten ja institutionaalisten kehysten avulla valtamerten ja niiden resurssien suojelemiseksi ja kestävän käytön edistämiseksi Yhdistyneiden Kansakuntien merioikeusyleissopimuksen mukaisesti

15.1.1 --- Skogsmark som andel av total landareal, %

Laskettu metsätalousmaan osuus koko maapinta-alasta. Metsätalousmaa luokitellaan metsä-, kitu- tai joutomaaksi sen vuotuisen keskimääräisen puuntuotoskyvyn perusteella. Metsämaalla puuntuotoskyky on vähintään 1 m³/ha/vuosi, kitumaalla 0,1-1 m³/ha/vuosi ja joutomaalla pienempi kuin 0,1 m³/ha/vuosi. Metsätalousmaahan sisältyy myös luonnonsuojelualueiden metsätalousmaa

15.2.1 --- Framsteg mot ett hållbart skogsbruk

Indikaattorille ei tällä hetkellä ole tietoja. Menetelmä kehitettävänä

15.6.1 --- Länder som har säkerställt en rimlig och rättvis fördelning av nytta

Maiden lukumäärä, jotka ovat ottaneet käyttöön lainsäädännölliset, hallinnolliset ja politiikkakehikot varmistaakseen hyötyjen oikeudenmukaisen ja tasa-arvoisen jakamisen

15.8.1 --- Andelen länder som har nationell lagstiftning och vidtar åtgärder för att förebygga och kontrollera spridningen av invasiva främmande arter, %

Maiden osuus, jotka soveltavat asianmukaista kansallista lainsäädäntöä ja joilla on riittäviä resursseja vieraslajien torjuntaan tai kurissa pitämiseen

16.1.1.a.a --- Antalet mordoffer per 100 000 invånare, totalt (Hälsovårdens uppgifter)

Tiedontoimittaja/ Institution: Tilastokeskus, Statistics Finland, Käsitteet ja määritelmät/ Concepts and definitions: Tahallisiin henkirikoksiin kuolleiden miesten ja naisten vuotuinen määrä sekä henkirikoskuolleisuus 100.000 miestä/ naista/ asukasta kohti. (The annual number of male and female victims of intentional homicides and homicide mortality per 100,000 men/ women/ inhabitants). Kuvaa väkivaltarikollisuuden muutoksia ja yhteiskunnallisen väkivallan kehitystä ja sukupuolittunutta jakautumista yleisemmin. (Describes trends in violent crime and violence in society in general) . Tahallinen henkirikos/ intentional homicide: Käsite perustuu kulloinkin voimassa olleeseen kansallisessa kuolemansyytilastoinnissa käytettyyn määritelmään. Nykymääritelmä ICD 10: X85-Y09 (Concept based on national historical definitions used in cause of death statistics. Current definition ICD 10: X85-Y09). Metodologia/ Methodology: Henkirikoskuolleisuus (homicide mortality) = uhreja (victims) : vuoden lopun maassa vakinaisesti asuva väestö (resident population 31.12.) x 100.000 (100,000). Tietolähteet/ Datasources: Verkko, Veli (1948). Maailman vanhin väkivaltatilasto. Helsinki: Valtioneuvoston kirjapaino 1948. Suomen virallinen tilasto (SVT) VI B: Kuolemansyyt 1936-1986, Terveys 1987- (pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/fi/StatFin/StatFin__ter__ksyyt/statfin_ksyyt_pxt_001.px/?rxid=a667a083-cf37-4ced-ae3d-25d5ac6136ec). Tilastokeskus: Väkiluku sukupuolen mukaan 1750 - 2017 (pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/fi/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/statfin_vaerak_pxt_003.px/?rxid=a667a083-cf37-4ced-ae3d-25d5ac6136ec). Tiedontuottaja/ Data provider: Kriminologian ja oikeuspolitiikan instituutti, Helsingin yliopisto (KRIMO). Institute of Criminology and Legal Policy, University of Helsinki (KRIMO)

16.1.2 --- Konfliktrelaterade dödsfall per 100 000 invånare

Indikaattorille ei tällä hetkellä ole tietoja. Menetelmä kehitettävänä

16.1.3.a --- Andel av befolkningen som utsatts för fysiskt, psykologiskt eller sexuellt våld, %: Totalt

Osuus väestöstä, joka on kohdannut fyysistä, psyykkistä tai seksuaalista väkivaltaa viimeisten 12 kuukauden aikana, %

16.1.3.b --- Andel av befolkningen som utsatts för fysiskt, psykologiskt eller sexuellt våld, %: Män

Osuus miehistä, jotka ovat kohdanneet fyysistä, psyykkistä tai seksuaalista väkivaltaa viimeisten 12 kuukauden aikana, %

16.1.3.c --- Andel av befolkningen som utsatts för fysiskt, psykologiskt eller sexuellt våld, %: Kvinnor

Osuus naisista, jotka ovat kohdanneet fyysistä, psyykkistä tai seksuaalista väkivaltaa viimeisten 12 kuukauden aikana, %

16.2.1.a.a --- Andelen 1-17-åringar som har blivit utsatta för fysisk misshandel av vårdnadshavare den senaste åren, grundskolan (årskurs 4 och 5), %

1-17-vuotiaiden lasten osuus, jotka ovat kokeneet fyysistä ja/tai henkistä väkivaltaa hoitajansa taholta kuluneen kuukauden aikana

16.2.1.a.b --- Andelen 1-17-åringar som har blivit utsatta för fysisk misshandel av vårdnadshavare den senaste åren, grundskolan (årskurs 8 och 9), %

1-17-vuotiaiden lasten osuus, jotka ovat kokeneet fyysistä ja/tai henkistä väkivaltaa hoitajansa taholta kuluneen kuukauden aikana

16.2.1.a.c --- Andelen 1-17-åringar som har blivit utsatta för fysisk misshandel av vårdnadshavare den senaste åren, vid gymnasiet (årskurs 1 och 2), %

1-17-vuotiaiden lasten osuus, jotka ovat kokeneet fyysistä ja/tai henkistä väkivaltaa hoitajansa taholta kuluneen kuukauden aikana

16.2.1.a.d --- Andelen 1-17-åringar som har blivit utsatta för fysisk misshandel av vårdnadshavare den senaste åren, vid yrkesskolan, %

1-17-vuotiaiden lasten osuus, jotka ovat kokeneet fyysistä ja/tai henkistä väkivaltaa hoitajansa taholta kuluneen kuukauden aikana

16.2.1.b.a --- Andelen 1-17-åringar som har blivit utsatta för psykisk misshandel av vårdnadshavare den senaste åren, grundskolan (årskurs 4 och 5), %

1-17-vuotiaiden lasten osuus, jotka ovat kokeneet fyysistä ja/tai henkistä väkivaltaa hoitajansa taholta kuluneen kuukauden aikana

16.2.1.b.b --- Andelen 1-17-åringar som har blivit utsatta för psykisk misshandel av vårdnadshavare den senaste åren, grundskolan (årskurs 8 och 9), %

1-17-vuotiaiden lasten osuus, jotka ovat kokeneet fyysistä ja/tai henkistä väkivaltaa hoitajansa taholta kuluneen kuukauden aikana

16.2.1.b.c --- Andelen 1-17-åringar som har blivit utsatta för psykisk misshandel av vårdnadshavare den senaste åren, vid gymnasiet (årskurs 1 och 2), %

1-17-vuotiaiden lasten osuus, jotka ovat kokeneet fyysistä ja/tai henkistä väkivaltaa hoitajansa taholta kuluneen kuukauden aikana

16.2.1.b.d --- Andelen 1-17-åringar som har blivit utsatta för psykisk misshandel av vårdnadshavare den senaste åren, vid yrkesskolan, %

1-17-vuotiaiden lasten osuus, jotka ovat kokeneet fyysistä ja/tai henkistä väkivaltaa hoitajansa taholta kuluneen kuukauden aikana

16.2.3 --- Unga kvinnor och män i åldrarna 18-29 år som har utsatts för sexuellt våld före 18 års ålder, %

18-29-vuotiaat

16.4.2.a --- Andelen beslagtagna, upphittade eller överlämnade vapen vars ursprung har spårats, %

Takavarikoitujen, löydettyjen ja luovutettujen aseiden osuus, joiden laiton alkuperä tai tausta on selvitetty tai todettu pätevien viranomaisten toimesta kansainvälisten mittareiden mukaisesti

16.5.1 --- Andelen personer som har betalat eller fått en förfrågan om en muta från en offentlig företrädare, %

Henkilöiden osuus, joilla on ollut vähintään yksi kontakti viranomaiseen, ja joka on maksanut lahjuksen viranomaiselle, tai jota viranomaiset ovat pyytäneet maksamaan lahjuksen, viimeisten 12 kuukauden aikana, %

16.5.2 --- Andelen företag som har betalat en muta till en offentlig företrädare eller som har fått en förfrågan om att muta en offentlig företrädare, %

Yritysten osuus, joilla on ollut vähintään yksi kontakti viranomaiseen, ja joka on maksanut lahjuksen viranomaiselle, tai jota viranomaiset ovat pyytäneet maksamaan lahjuksen, viimeisten 12 kuukauden aikana, %

16.6.2 --- Andel av befolkningen som är nöjd med offentlig service

Viimeisimpään julkisen palvelun kokemukseensa tyytyväisen väestön osuus, %

16.7.2 --- Andel av befolkningen som tycker att beslutsfattandet är inkluderande och lyhört, %

Väestön osuus, joka uskoo päätöksenteon olevan osallistavaa ja vastuullista, sukupuolittain, vammaisuuden perusteella ja väestöryhmän mukaan

16.10.1 --- Antalet fall av mord, kidnappningar, försvinnanden, frihetsberövanden samt tortyr av journalister, fackligt engagerade och personer som arbetar med mänskliga rättigheter

Antal journalister dödade av professionella skäl

16.10.2 --- Antalet länder vars grundlagar garanterar allmänheten tillgång till information

Maiden lukumäärä, jotka ovat sisällyttäneet ja toimeenpanneet perustuslaillisen, lainsäädännöllisen ja /tai politiikkaperusteisen varmistuksen tiedon julkisuudelle

17.1.1 --- Sammanlagda statliga inkomster i förhållande till BNP, %

20.76 Tuloihin kohdistuva taloustoimi lisää nettovarallisuutta ja vaikuttaa positiivisesti nettoluotonantoon(+)/nettoluotonottoon(-). Julkisyhteisöjen tuloista suurimman osan muodostavat yleensä julkisyhteisöjen määräämät pakolliset maksut verojen ja sosiaaliturvamaksujen muodossa. Joillakin julkishallinnon tasoilla merkittävän tulonlähteen muodostavat siirrot muilta julkisyhteisöjen yksiköiltä ja avustukset kansainvälisiltä järjestöiltä. Muut yleiset tuloluokat käsittävät omaisuustulon, tavaroiden ja palvelujen myynnin sekä muut sekalaiset siirrot kuin avustukset. Julkisyhteisöjen tulojen yhteissumma tilinpitojaksolta määritellään laskemalla yhteen saamisiin kuuluvat taloustoimet seuraavasti:

17.3.2.a --- Volym av remitteringar som andel av BNP, %: Kredit

Henkilökohtaiset tulonsiirrot ja työnantajakorvaukset. Käsitteet ja määritelmät:BPM6 (s. 272-273), Indikaattorin laskentamenetelmä: Kotitalouksien ulkomaisen tulon osuus = ((Ulkomaiset palkat ja palkkiot (D11) + kotitalouksien tulonsiirrot ulkomaille (D752W/S15)) / BKT-markkinahintaan (B1GMHT)) || saadut ja maksetut (credit - debit), Lähde: Maksutase ja Kansantalouden tilinpito, Aluejako: Ei, Periodi: vuosi

17.3.2.b --- Volym av remitteringar som andel av BNP, %: Debet

Henkilökohtaiset tulonsiirrot ja työnantajakorvaukset. Käsitteet ja määritelmät:BPM6 (s. 272-273), Indikaattorin laskentamenetelmä: Kotitalouksien ulkomaisen tulon osuus = ((Ulkomaiset palkat ja palkkiot (D11) + kotitalouksien tulonsiirrot ulkomaille (D7)

17.15.1 --- Användning av ländernas egna resultatramverk och planeringsverktyg från aktörer som tillhandahåller utvecklingssamarbete

Maiden omistamien tulosten, viitekehysten ja suunnittelutyökalujen hyödyntämisen laajuus kehitysyhteistyötahon mukaan

17.16.1 --- Länder som rapporterar om framgångar i ramverken för uppföljning av effektivt internationellt utvecklingssamarbete

Maiden lukumäärä, jotka raportoivat eri sidosryhmien kehityksen seurantavälineiden tehokkuuden edistymisestä, jotka tukevat kestävän kehityksen tavoitteiden saavuttamista

17.18.3 --- Länder med en nationell statistikplan

Maiden lukumäärä, joilla on kansallinen tilastosuunnitelma, joka on täysin rahoitettu ja toteutettavana, rahoituslähteen mukaan

17.19.1 --- Resurser som ställs till förfogande för att stödja uppbyggnad av statistisk kapacitet i utvecklingsländerna, euro

Tietolähde: Ulkoministeriö, Suomen julkisen kehitysavun (Official Development Assistance, ODA) maksatukset tilastohankkeisiin

17.19.2.a --- Länder som har utfört en folkräkning

Maiden osuus, jotka (a) ovat tehneet ainakin yhden väestölaskennan ja kotitaloustiedustelun viimeisten 10 vuoden aikana, ja (b) ovat saavuttaneet 100 %:n asteen syntymien rekisteröinneissä ja 80 %.n asteen kuolemien rekisteröinneissä

17.19.2.b --- Länder som har utfört befolkningsregistrering

Maiden osuus, jotka (a) ovat tehneet ainakin yhden väestölaskennan ja kotitaloustiedustelun viimeisten 10 vuoden aikana, ja (b) ovat saavuttaneet 100 %:n asteen syntymien rekisteröinneissä ja 80 %.n asteen kuolemien rekisteröinneissä